Molloys metodik – en lärarstudents inspirationskälla. Intro.

Posted by Janis on augusti 18, 2008 · 1 kommentar 

I flera tidigare inlägg har jag skrivit om mina tankar om litteraturläsning. Jag har rackat ner på klassiker och vissa har tolkat det som att jag skulle vara en rabiat motståndare mot dessa. Så är det inte, däremot ser jag inte att någon bok, inte ens en god klassiker, har en given plats i undervisningen. En bok att undervisa om är den bok som når fram, den man kan tänka om och diskutera, den som angår.

Som jag ser det handlar undervisning i svenska om att hitta de arbetssätt som leder fram till det meningsfulla. Att söka efter mötet mellan elevernas egna erfarenheter och de nya erfarenheter skolan kan ge dem. Genom att arbeta integrerat med läsande, skrivande och reflekterande hoppas jag kunna ge eleverna de erfarenheter som Brodow* skriver om utifrån Thomas Ziehes tankar (och som jag i tidigare varit inne på). Det är de erfarenheter eleven kanske inte kommer i kontakt med utanför skolan, och som kan erbjuda nya och annorlunda läroprocesser som skapar lust till lärandet.

Språket utvecklar tanke- och kommunikationsförmågan, och det utvecklas i funktionella och meningsfulla sammanhang. Skolans uppgift är att stödja denna utveckling, och grunden för det arbetet är att skapa meningsfullhet och delaktighet för varje elev. Ett sätt att nå dit är att integrera läsning, skrivning och muntlig dialog om det lästa. Eleverna ska erbjudas ett aktivt skapande i stället för reproduktion, och undervisningen ska erbjuda möjlighet till koncentration och struktur.

Utifrån mina (begränsade) erfarenheter, både som lärarstudent och förälder till barn i grundskolan, har jag fått en bild av en svenskundervisning där olika moment ofta avlöser varandra och där den röda tråden saknas. Jag upplever också att eleverna producerar mer för läraren och betygen i stället för att se egenvärdet i sitt arbete med språket.

I mina tankar om hur jag i framtiden vill arbeta i svenskämnet har Gunilla Molloys metoder att integrera litteraturläsning med elevernas skrivande, som hon beskriver i sin bok ”Reflekterande läsning och skrivning” (1996), varit viktiga.

Del ett i en liten serie som tar upp några av hennes metoder kommer om några dagar. Kanske har du som läser egna erfarenheter att jobba med någon av dessa metoder – då vore det mycket roligt om du vill ta dig tid att skriva en kommentar!

*

*Brodow, Bengt (1996) Perspektiv på svenska. Del 1 Helheten. Solna. Ekelunds förlag

Filed under Janis, Undervisning · Tagged with aktivt skapande, Bengt Brodow, Gunilla Molloy, koncentration, litteraturläsning i skolan, struktur, svenskämnet, Thomas Ziehe