Om skrivande, hjärnor och tänkande

Hjärnan

Bild från perpetualplum och Flickr. CCA-licens.

Janis skrev ett inlägg om en-till-en-datorer och hur det skulle vara till stor hjälp för elever som har problem med att skriva. I Janis fall handlade det om en elev vars handstil är ett hinder för skrivandet. Till en början blev jag mest upprörd och påbörjade ett väldigt affektdrivet inlägg om att JAMEN DÅ FÅR MAN VÄL FÖR SJUTTON TRÄNA!! och så, men det kändes inte särskilt konstruktivt.

Jag har också, och det har säkert ni med, sett alla de här eleverna vars handstil inte går att tyda. Det är sorgligt att se dem kämpa och bli trötta, när all energi går åt till att göra bokstäver istället för att formulera ett innehåll. En kollega till mig avskyr att skriva för hand, han har så dålig handstil, säger han. Då blixtrar det till i huvudet och jag kommer ihåg hur jag som sjuåring stod i ett klassrum med pensel och en mugg vatten och målade bokstäver på svarta tavlan. Hur gör man idag? Tränar man handstil idag? Att få skriva på dator kan vara till stor hjälp, men det löser egentligen inte problemet. Det lindrar bara.

Via twittermaskinen briankotts hittar jag artikeln How handwriting trains the brain från Wall Street Journal. Där läser jag om den kognitiva och motoriska träning man får genom skrivande. Detta gäller inte bara barn som lär sig alfabet, utan alla som lär sig ett alfabet oavsett ålder. Saxat:

Other research highlights the hand’s unique relationship with the brain when it comes to composing thoughts and ideas. Virginia Berninger, a professor of educational psychology at the University of Washington, says handwriting differs from typing because it requires executing sequential strokes to form a letter, whereas keyboarding involves selecting a whole letter by touching a key.

She says pictures of the brain have illustrated that sequential finger movements activated massive regions involved in thinking, language and working memory—the system for temporarily storing and managing information.

Nu har jag inte Ong i hvudet, men jag har för mig att det i Muntlig och skriftlig kultur står något om att teknologiserandet av tänkandet (=skrivandet) är är inre och yttre handlingar. Vi ser något (yttre), tänker på det (inre) och skriver om det (yttre). Eller så tänker vi på det, skriver om det, och det vi skrivit är en utomstående produkt, full av vår inre värld. Ong formulerar sig dock något snyggare. Kontentan är att skrivande och tänkande vinner på att ske samtidigt.

När jag funderat på det här i flera dagar läser jag Joakim Jardenbergs blogg och hittar där en länk till en artikel från 2004 (innan facebook och twitter!), This man wrote down his every thought – why?, som handlar om Lion Kimbro, som varje dag i ett par månader skrev ner varenda tanke som for igenom hans huvud.

Why would anyone in their right mind want to do this? ”Because of the incredibly clarity that comes with it,” Lion says. ”It may feel that for the first time in your life, you really have a clear idea of what kinds of thoughts are going through your head.
[…]
”And you find answers. Basically, it feels like watching Atlantis come up.”

Lion säger att pennan var överlägsen datorer, eftersom det gick snabbare att använda pennan när han ville klottra och rita till sina anteckningar. Här är en länk till boken han skrev om att anteckna allt man tänker.

Så var landar vi? I att vi inte ska underskatta pennan. I att jag kanske ska få mina elever att röra sig bort från datorerna lite oftare. Att skriva för hand blir att bokstavligen greppa sina tankar, inte bara vidröra tangenter för några ögonblick. I att jag vill att mina elever ska kunna använda skrivande som ett medel för tänkande, som det står i kursplanerna.

Advertisements
Comments
8 Responses to “Om skrivande, hjärnor och tänkande”
  1. Janis skriver:

    Sitter just och läser en artikel om handskrift när jag ser ditt inlägg! Världen är bra liten!
    Jag tycker också att handskriften är viktig – men jag vet inte om jag tror på att den är så överlägsen tangentbordsskrivandet. För inte handlar det bara om att ”vidröra tangenterna” – då skulle ju alla våra uppsatser under studietiden (kanske ett dåligt exempel? 😉 ) inte ha varit produkter av någon tankemöda?

    Jag brukar säga till mina elever att man inte kan förlita sig på datorn (när de dissar vitsen med att öva på sin handskrift). Datorn finns inte alltid tillgänglig,man behöver skriva små lappar i kommunicerande syfte och då är det ju bra om den som läser kan läsa vad det står, blanketter ska fyllas i, ett kärleksbrev är mycket mer romantiskt med handskrift, och en shoppinglista bör kunnas läsa av den man låter göra jobbet medan man själv slappar hemma och väntar in godsakerna. Och så vidare.

    Men för att komma till det studien visade, att handskriften berör flera områden i hjärnan. Hon menar alltså att tangentskrivandet inte berör lika stora områden av tänkande och språk? Att arbetsminnet inte belastas lika mycket, är ju en sak.
    När Ong skriver om vad skrivandet innebar för människans tankeförmåga, då är han ju alls inte inne på penna vs dator – vilka ju bägge är teknologiska verktyg.
    Och din inledande affekt: självklart borde de ha lärt sig! Och det innan högstadiet! Jag önskar jag visste hur att reparera skadan, men först och främst gäller det nu för mig att få dem att uttrycka sina tankar i skrift, och då smäller datorn lika högt som pennan.
    /Janis, som skulle skriva minimalt om inte datorn fanns.

    • metabolism skriver:

      Vid närmare eftertanke: det är kanske långsamheten i det handskrivna som är det viktiga? Minns vi handskriften bättre för att den sker långsammare? Eller kanske för det visuella minnet som antagligen fungerar bättre vid handskrift? Eller spelar inte verktygen någon roll, utan det är TIDEN man lägger ner, vilket gör att man minns texter man arbetat länge med bättre än texter man skrivit snabbt? (Du ser att jag fortfarande negligerar forskningsrönen. I stället försöker jag g i s s a mig till en sanning som passar mig. /Janis

Trackbacks
Check out what others are saying...
  1. […] This post was mentioned on Twitter by briankotts, Metabolisterna. Metabolisterna said: Om skrivande, hjärnor och tänkande: http://wp.me/pVMQ-2xI […]

  2. […] har funderat och diskuterat runt handskriften, se här där Monica försvarar handskriften i ett  svar på mitt inlägg om tangentbordets […]

  3. […] Metabolismbloggen skriver Monica så här: ”Så var landar vi? I att vi inte ska underskatta pennan. I att jag kanske ska få mina […]

  4. […] har jag och Janis skrivit om hjärnor, datorer och pennor. Det har handlat om skrivande. Vår slutsats, […]

  5. […] Läs mer hos Mats och Metabolism. […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: