Kvinnor är dumma, hur man än vänder på det
Jag har tagit upp det förut, men jag gör det igen. Inlägget jag talar om (här) refererade till det Morrica skrev om att ”det är stressande för kvinnor att blogga”, och till när Annapanna retade sig på biologisterna som talade om hur kvinnor är . I de efterföljande kommentarerna diskuterar sagda damer och jag om vi möjligen är en konspirationsteori på spåren, och Morrica skriver:
Visst är det en komplott på gång, det är lågkonjunktur på gång och kvinnorna bör därför genast sluta kräva lika rättigheter och otrevliga saker som lika löner och heltid i lika hög grad som män. Istället bör de övertygas om dels sin egen underlägsenhet, biologiskt påvisad helst, och intalas att de i själva verket mår väl av att gå hemma och pyssla och ta hand om krukväxterna och barnen.
Under moderaternas framtidskonvent som gått av stapeln i dagarna föreslås att barns tid på förskolan ska begränsas, vilket jag inte har några invändningar emot – om det inte var så att det underförstått var kvinnorna som förutsattes vara de som lämnar den tidigare så omhuldade arbetslinjen … Partiets ”fortsatta förnyelse” handlar om att gå tillbaka till det konservativ familjeidealet. Ja, Morrica, vad säger man?
Economistas rapport (se tidigare inlägg här) om de olyckliga konsekvenserna för svaga pojkar som har smarta kvinnor till lärare, spär på det hela. Nu är de kvinnliga lärarna inte längre bara skyldiga till att verka i en allt för kvinnodominerad ”bransch” (med alla negativa konsekvenser detta har för inte minst alla pojkar i skolan). Nu är de beskyllda för att till råga på allt ibland vara för smarta också (med ännu större negativa konsekvenser).
Suck. Män i skolan är bra. Kvinnodominansen i skolan är för stor. (Och det är väl den kvinnodominerade lärarutbildningens fel.) Smarta män i skolan är bra för alla elever. Smarta kvinnor i skolan är dåligt för svaga pojkar.
Jag undrar om smarta kvinnor är dåligt för (vissa) vuxna män också. Jösses, nu åkte rödstrumporna på! Lite lustigt med tanke på att feminismen egentligen aldrig varit en stor grej för mig (förutom att jag självklart är feminist). Jag har väl levt väldigt aningslöst och omhuldat, i en värld där jag sett män och kvinnor främst som, ja, människor. Men när man fryser tar man på sig om fötterna.
metabolism
Janis
Lina
Monica
metabolism 
Ja *suck* vad säger man? Tanter som varit med ett par år har sett det hända tidigare, och känner igen mönstret, kanske? Eller, hellre: hej, hallå, unga kvinnor och tjejer och damer och fruntimmer!!! Gå inte på det, tro inte på dem! Ni är inte sämre lärare för att ni är klyftiga, ni är inte svagare, ni är inte dummare, ni är inte känsligare! Ni är utsatta för en komplott, en hjärntvätt, en reklamkampanj! Protestera! Skrik! Hävda er! Kräv er rätt!
För ni är minst lika bra som varje enskild slipsnisse som försöker rycka i era trådar som vore ni marionettdockor.
Kanske säger man ungefär så?
Tanter som jag har också varit med men levt i omedvetenhet – eller så är det så att allt bara blir värre och värre? Så ja, protestera! Ge svar på tal! Men helst av allt har man lust att bara ignorera alltihop – är det ens värt att tas på allvar? /Janis
Hahahaha, jag kan inte annat än att skratta. Är inte detta dubbelbestraffning? (Härskarteknik) Hur man än gör så är det fel…
Det är rent förfärligt för hela samhället med dessa överintelligenta kvinnor som terroriserar svaga pojkar i skolan, briljerar med sin intellektuella kapacitet på ett oerhört vårdslöst sätt. Är det ens kvinnligt att vara smart? Det måste vara någon biologisk felprogrammering. Nej, se till att de spenderar mer tid i hemmet med sina barn istället. Bara deras söner inte är svaga…. Då kommer vi att få lägga ut mycket skattepengar på rehabilitering i framtiden.
”…eller så är det så att allt bara blir värre och värre?” Blir det verkligen värre och värre för kvinnorna i samhället i dag. Är det den kraftigt nedskurna historieundervisningen i skolan som visar sina konsekvenser?
Och på mig känns det som om den refererade undersökningen var så bristande i sina metodologiska antagande så att det enda som man hade att redovisa som resultat råkade vara ett något oklart samband mellan smarta kvinnliga lärare och pojkars prestationer. Man kan ju naturligtvis se det här som ett angrepp på kvinnor eller också kan man ta det som som ett bevis på kvantitativ samhällsvetenskaps bristande relevans i vissa sammanhang.
Sen undrar jag slutligen: är det inte intressant att diskutera problem med kvinnodominerade yrkessektorer? Eller blir det per automatik nedvärdering av kvinnor? Jag menar, det är väl ingen som har hävdat att män är olämpliga som poliser för att man aktivt arbetar för att få in kvinnor där.
Okej, efter att ha gått och läst det där hysteriska artikeln om hur farligt det är för kvinnor att blogga så börjar jag förstå konspirationsteorierna.
Men det som är intressant är väl att det här främst drivs av kvinnor, Aftonbladets kvinnobilaga är ju en veritabel uppvisning i att vältra sig i problem som drabbar kvinnor men som egentligen är tämligen oberoende av kön. T ex så har ju lungcancer numera kvalificerat sig som en ”kvinnosjukdom” pga att det är fler kvinnor än män som drabbas. Egentligen är det ju en garanterat könlös sjukdom.
Samma sak med förskoleförslaget. Om jag inte minns fel så är det ett förslag som från början kommer moderata kvinnoförbundet, liksom vårdnadsbidraget är kristdemokraternas kvinnors skötebarn.
Nej egentligen borde man väl lägga ned alla dessa kvinnobilagor och kvinnoförbund som utdefinierar sig själva och alla kvinnor från mänskligheten i övrigt. Jag tror att jämställdheten skulle vinna på det i långa loppet.
Jag tycker inte att du ska läsa Aftonbladets ”kvinnobilaga”, det gör inte jag. Jag förstår inte heller varför partierna fortfarande har kvar de där kvinnoavdelningarna, det finns ju inga mansförbund, om inte det är så att partiet per definition är manligt, men så kan det ju inte vara, flera av partierna säger sig ju ha en feministisk syn på saker och ting och då är det ju väldigt fånigt att stoppa in kvinnorna i en särgrupp.
Bravo Olov, det var klokt av dig att kolla de refererade artiklarna och få en bakgrund. Alltid klokt att kolla källor. Däremot håller jag inte alls med dig, huruvida propagandan förs fram av män, kvinnor eller någon strax mittemellan är inte särskilt intressant, genom att försöka flytta fokus i diskussionen dit försöker du förminska betydelsen. Nej, jag säger inte att du, personligen, har den agendan, men jag pekar på mönstret i ditt handlande.
Annapanna51, det verkar som jag har en motvals-morgon, för jag måste be att få säga emot dig också: läs kvinnobilagan! Läs den för att se vad som faktiskt sägs till kvinnor, om kvinnor, och vad kvinnor sen pratar med varandra om och gör till sanning. Läs den för att se med vilka medel kvinnor faktiskt görs till en särgrupp.
Morrica, jag säger inte emot dig, visst är det ointressant vem som för fram de här åsikterna . Men vad jag ville peka på var bara att just att vissa grupper kvinnor i offentligheten besvärande ofta pådyvlar gruppen kvinnor vissa problem, som kanske egentligen faktiskt är riktiga och intressanta problem men i själva verket är problem som både gäller män och kvinnor, t ex stress rörande sitt bloggande.
Och här spelar väl personens kön en viss roll. Kvinnor har ju ett större friutrymme att diskutera kvinnors angelägenheter och män mäns, i alla fall offentligt. Jag har t ex svårt att se att Wendela skulle kunna drivas av män utan att det skulle leda till protester (sen kanske det är män som ligger bakom alltihop, vad vet jag).
Morrica! Jag har läst, förut, just därför orkar jag inte riktigt med den typen av tidningar. Jag har insett att jag nog inte är någon kvinna egentligen eftersom jag inte riktigt ser ”vår” särart på det viset som den utmejslas i tidningar som Wendela.
Jag krånglar mig fram i tillvaron ändå, utan att bekymra mig särskilt mycket om ”kvinnliga” problem, det finns så många mänskliga sådana att rota i istället.
Olov: Sett i ett långt perspektiv så har det blivit bättre, men om vi tittar ara några år tillbaka har jag en stark känsla av att mycket blir värre och värre! Så rapporten ser jag som både ett angrepp på kvinnor samt ett bevis på hur överskattat kvantitativa studier är! Siffror som sanning, usch nej!
Problematik ska alltid diskuteras, utan rädsla att trampa någon på tårna. Har man bara en poäng, så! 😉 Men ”kvinnodominansen” upplever jag alltid utmålas mer negativt än ”mansdominans” – det är alltid kvinnors ”fel”, det ”brister” någonstans – medan mansdominerade branscher ”bara skulle må bra av lite fler kvinnor … Överdriver jag nu? Det är också lite som ”ensamstående mammors brist” i st för ”pappors frånvaro”, om du förstår vad jag menar.
Morrica: Du svarar i st f mig: det är inte intressant vilket kön de/den har som säger sig tala för alla av samma kön! (och det är ju Olov redan inne på)
Alla, om ”kvinnotidningarna”: Det är nog viktigt att hålla sig á jour – men jag gör som Annapanna och negligerar dem. Det är inte heller många av mina kvinnliga vänner som talar om det som står i de tidningarna. Vi har fullt upp av våra verkliga kvinnoliv, verkliga bekymmer och glädjeämnen! But it´s all about business! You can buy it – or not!
/Janis
Janis, du har säkert rätt i att det på ett sätt anses mer problematiskt när ett visst yrke blir kvinnodominerat. Men problemet är nog att det just är läraryrket somman pratar om. Jämför t ex med det relativa ointresset för att få fler män in i vården, även om det också diskuteras. Läraryrket är ju lite speciellt, där ungdomar av båda könen ska möta och lära sig av vuxna under en lång och intensiv period. Det är förmodligen få svenskar som tillbringar tre år dagligen med en grupp poliser, hur än kriminella de är.
Men ändå måste man väl säga att det görs mer och faktiskt också ibland diskuteras mer om att få in kvinnor i mansdominerade yrken än män i kvinnodominerade. Ta polisen t ex, ett av dess största problem enligt massmedia verkar vara att man inte lyckas få in några kvinnor i sina polispiketer och man rapporterar varje år hur många kvinnor som antas till polishögskolan. Jag lyssnade på P1 i somras och det var tydligen kris då bara 30% av de antagna var kvinnor. Och att det saknas kvinnor på teknikutbildningarna har fått vissa högskolor till att börja diskutera om man inte skulle specialdesigna kurser som mer ”kvinnliga”, trots att de ändå bara ska sitta på något rum vid en dator, inte möta och forma några ungdomar och deras framtid.
Och två gånger i år har jag fått medföljande tidningar med SVD, en från teknikföretagen och en från försvaret som explicit riktade sig till kvinnor (den sistnämnda var till och med rosa!). Och det diskuteras väl en hel del om problemet med mansdominansen i näringslivet, även om det kanske inte görs så mycket.
Det här är ju naturligtvis vällovligt, men jag kan inte frigöra mig från tanken att det här är uttryck för en ganska enkelspårig syn på kvinnor och män, nämligen att kvinnor på något sätt behöver hjälp för att ta sig in i manliga miljöer medans män på något sätt bara en dag helt enkelt ska välja att bli förskolärare. Antingen är det så, alltså att män är rationella individer som kan helt oproblematiskt ta sig in i kvinnliga miljöer, eller också menar man att skolan inte är en kvinnligt kodad miljö – alltså att den är helt fri från genusassociationer till skillnad från manliga yrken.
Ja, jag vet inte och egentligen är jag inte så engagerad i frågan men jag undrar om det inte är farligt om kvinnor i lärarkåren börjar ta åt sig för mycket och se en önskan om större mångfald som ett ifrågasättande av sin kompetens.
Å herregud vad jag skrev långt. Det var inte meningen, men jag har ju å andra sidan ingen blogg att uttrycka mig med, så jag kanske kan vara ursäktad.
Olov: Inte behöver du ursäkta längden på inlägget! Det var intressant läsning. Är tyvärr lite för trött för att föra diskussionen vidare, och är inte överförtjust i att polarisera.Vilket jag hade sluppit om rapporten inte hade funnits … Jag brukar sällan dela in mänskligheten i män och kvinnor. Heller inte inom skolan. Där brukar jag skilja på de med en schysst människosyn, och med en mindre schysst – alltså på hur man bemöter sina elever.
Bara en kortis: Att se en önskan om större mångfald som ett ifrågasättande av kvinnors kompetens skulle aldrig bli aktuellt, för min del, om det inte (mer lr mindre) implicit handlar om att män tillför något mervärde i egenskapen av att vara män … eller rättare sagt att det brister hos kvinnorna. Ja säger inte att det säkert är så, men att jag tror det ofta blir så i debatten.
Självfallet ska vi vara män och kvinnor, i alla branscher så väl som i skolan, det är det allra bästa!
/Janis