Vem ska jag tro på?
Det ligger två fakturor på mitt köksbord. De gäller medlemskap i något av fackförbunden. Den ena av dem kommer få ett telefonsamtal av mig där jag avslutar medlemskapet. Det andra kommer också att få ett telefonsamtal av mig, och då kommer det att handla om A-kassa och medlemsförmåner. Men just nu är jag mest förvirrad.
Först bestämde jag mig för att vara medlem i Lärarförbundet, så då ringde jag till Lärarnas Riksförbund för att säga upp medlemskapet. Som studerande kan man vara medlem i båda, men de glada dagarna är över nu. När jag pratade med Lärarnas Riksförbund berättade hon i andra änden att deras medlemmar är utbildade, och det är bara lärare som är med. Inga chefer. Det lät ganska bra.
Lärarförbundet har för mig framstått som lite trevligare än Lärarnas riksförbund, och de låter de flesta av skolans personal vara medlemmar eftersom de alla jobbar i skolan. Dessutom har de roligare medlemstidningar.
Sen sa hon i luren att vilket av förbunden man gäller handlar lite om politik. Då är det ju lika bra att jag singlar slant, tänkte jag. Politik är en av mina sämre grenar (tillsammans med geografi och debatt).
Det här är första gången jag ska gå med i ett fackförbund, tidigare har jag inte fått. Det har berott på allt från anställningsform, till arbetstider, till anställningstid. Allt det här är nytt för mig. Hur valde ni? Att välja fackförbund efter hur roliga medlemstidningarna kan inte vara rätt metod.
Comments
12 Responses to “Vem ska jag tro på?”Trackbacks
Check out what others are saying...-
[…] opinion och visioner om hur morgondagens skola skall se ut. Men det är så svårt för oss, (och tydligen för fler än oss) om ni inte kan berätta för oss om den politik vi vill driva är bra eller inte. Som en bieffekt, […]
metabolism
Janis
Lina
Monica
metabolism 
Jag är inte insatt i skillnaden mellan de olika förbunden överhuvudtaget och ser fram emot att läsa svar från andra läsare (även vad den politiska skillnaden är), men min spontana tanke är att det kanske är viktigt att kolla upp hur det ser ut på arbetsplatsen där du jobbar/kommer att jobba. Vilket av förbunden är de andra med i? Om det är en jämn fördelning spelar det ju ingen roll (om inte den ena gruppen är mer engagerad förstås…) men säg att alla dina kollegor är med i ett av dem… Då skulle det kanske vara tokigt att gå med i det andra…
Metta Fjelkner har valt att agera hejaklack till Björklund och förbundet har aldrig erkänt förskollärarnas status som lärare – så för mig är det inget problem!
Lärarnas Riksförbund har ställt upp i vått och torrt, de har gett mig all hjälp och allt stöd jag någonsin begärt, jag har bara positivt att säga om förbundet. Det var mina 50 öre, jag hoppas de är till någon hjälp.
Ja, faktiskt så har lärarförbundet ganska bra tidningar… Men det är nog som Christermagister skriver, kolla vad som är dominerande på nya jobbet. På mitt arbete är det fackliga tyvärr inte så starkt, men de flesta i laget är med i lärarförbundet och då blir det ju lättare om även jag är det, ellerhur?
Fundera på:
Vilket stöd kan du tänkas behöva och vem/vilka kan ge dig det?
Hur trevlig är deras representanter…:-) Alltså, ger de dig ”rätt” vibbar?
Handen på hjärtat: Hur stor makt har facket idag? Jag tvivlar ibland. Jag har sett lönediskirminering och annan diskriminering och annat ”dåligt”, vad händer? INGET… Det verkar som om de är bakbundna och tystade ibland… SYND
Lycka till/Janne
Tack allihopa för era kloka tankar! Det är inte lätt när man är ny 🙂
/Monica
Jag är inte medlem i något fackförbund, men tänker nog gå med i Lärarförbundet för jag gillar den friare syn jag tycker de har på vad en lärare är. Jag prenumerar på deras tidning Slöjdforum (en slöjdtidning! Fantastisk!) som är väldigt bra, men har inte läst den vanliga tidningen. Jag tror att LR är mer Björklundiga, men jag tycker att det är dumt om det anses fult att stödja kravet på utbildade lärare.
Utan tvekan ska du välja LR, eftersom lärarförbundet inte tar vara på dina intressen. Du kommer att år efter år uppleva hur lönepotten fördelas inte efter avtal (individuell lönesättning efter kompetens), utan ideligen strävar efter att utplåna skillnaderna mellan slutlöner och ingångslöner, och mellan de utan någon som helst utbildning, och de med 5,5 års utbildning. I lärarförbundet är det oerhört politiskt inkorrekt att ha mage att påstå att det är svårare att vara gymnaielärare i teoretiska ämnen än förskollärare, och min erfarenhet av lärarförbundet ute på skolor är att de är lätta offer för skolledningens manipulationer. Tyngdpunkten i Lärarförbundet är på lägre åldrar, och om du försöker hävda dig själv och din kompetens kommer du att anses som en reaktionär björklundsk bakåtsträvare, eftersom det ju är ”så roligt att få arbeta med barn”.
Därmed inte sagt att Metta Fjelkner är min favorit, eller att LR är perfekt. Eller att regeringens skolpolitik är särskilt genomtänkt (vad det nu har med de fackliga organisationerna att göra). Också LR sålde ut USK-en på nittiotalet. Mycket beror detta på vem som representerar dig på lokalplan och distriktsnivå. Men – LR är en FACKLIG organisation som faktiskt kämpar för sina medlemmars fackliga rättigheter. Det är inte det intryck jag har av Lärarförbundet. Så lärare i alla länder, förenen eder: i LR.
Jag blir lite trött av att läsa vad ”m” skriver. Så onödigt att skriva en massa myter och rykten till dig, Monica, som faktiskt behöver goda råd istället.
”m” verkar vara ”hemskt insatt” i vad Lärarförbundet gör och inte gör, tycker och inte tycker. Tyvärr verkar han/hon vara aningens felunderrättad. Lärarförbundet jobbar för att lönespridningen ökar, samtidigt som ingångslönerna ökar (båda måste öka samtidigt, annars blir det fel). Lärarförbundet tycker att lärare ska ha en lärarutbildning och att de ska vara behöriga, samtidigt tycker vi att de obehöriga som finns på skolan (för de finns, det kan vi inte förneka) ska tillhöra oss så att de människorna också får ett skydd. Dessutom kan vi försöka påverka medlemmarna utan utbildning att de ser värdet i att utbilda sig (både när det gäller anställningen, lönen och kompetensen). Alla som inte har examen är ju i lagens mening obehöriga, så även sådana som bara har ex-jobbet kvar. Jag tycker att vi ska ta ansvar som en facklig organisation och försöka få dem att slutföra utbildningen. Dessutom vill vi att lärarna själva äger frågan om skolan, vi behöver inga andra förbund som inte är lärarförbund att diskutera skolfrågor.
Det politiskt inkorrekta om vilket yrke som är ”svårare” – det vet jag inte riktigt vad ”m” syftar på. Om han/hon menar att vissa lärare är viktigare än andra, då har vi olika uppfattning, det kan jag bekräfta. För Lärarförbundet är det lika viktigt att små barn får kvalitet i sin utbildning som stora barn/ungdomar/vuxna. Det handlar om människosyn och för min del, så är alla människors lika värde och alla människor rätt till kvalitativ utbildning ett mycket viktigt och centralt ”politiskt” ställningstagande (om det nu är politik det handlar om).
Att det är roligt att arbeta med barn hoppas jag alla lärare känner, annars kanske man inte ska vara lärare, eller? Jag vill inte att någon som avskyr barn/ungdomar, men älskar sitt ämne, ska någonsin bli lärare. Jag hoppas att ”m” inte menar det heller. Det finns ingen motsättning i att älska sitt ämne och uppskatta de man ska försöka entusiasmera. Lärarande är ett samspel och inte envägskommunikation.
Som du säkert förstår, Monica, så skulle jag kunna skriva mycket om det här ämnet. Jag är engagerad i Lärarförbundet för jag vill föra vårt förbund framåt, så att vi får ännu mer genomslag och ännu mer nytta till medlemmarna. Jag tycker att man ska samla alla lärare under ett och samma tak, för då blir vi starkare. Vi vinner ju inte i styrka gentemot arbetsgivaren på att träta på det här sättet…
Jag hoppas innerligt att du väljer rätt organisation för dig, så att du känner – det här kan jag stå för. Och jag hoppas då givetvis att det blir Lärarförbundet. Tillsammans är vi starka!
Hej Sandra! Med all respekt – du bekräftar väldigt mycket av de fördomar jag har om Lärarförbundet, och du ger mig ytterligare argument för att hålla mig till LR.
Glidningen du gör i stycket om ”svårare”, är mycket typisk för detta synsätt, och väldigt väldigt fult. Jag har aldrig sagt något om vilket yrke som är viktigare. Men just denna vinkling är distinkt. ALLA yrkesgrupper är viktiga. Men alla yrken är olika svåra och kräver därför olika utbildning. Men om vi bara tar hänsyn till viktighet ska givetvis alla ha lika mycket betalt så klart. Fint.
Monika – som sagt: i lärarförbundet är det ingen skillnad mellan gammal och ung, outbildad och utbildad, bra eller dålig. Dåliga lärare finns överhuvudtaget i denna världsbild: jag tror att det handlar om människosyn. Jag är nog typ nazisten här, eftersom jag tycker att det finns skillnader mellan bra och dåliga lärare, mellan de som har utbildning och de som inte har det.
Outbildade ska överhuvudtaget inte anställas på skolor. Och att det ÖVERHUVUTAGET FÅR FINNAS LÄRARE SOM AV SITT FACK MÅSTE ÖVERTALAS ATT FÖRSTÅ VÄRDET AV ATT UTBILDA SIG ÄR JU FULLSTÄNDIGT SJUUUUUKT – DESSA INDIVIDER SKA INTE FÅ HA MED MINA BARN ATT GÖRA! DET ÄR BARNEN SOM BEHÖVER SKYDDAS – FRÅN DESSA SK LÄRARE. De som bara har typ exjobb kvar är en liten minoritet, det samma med ingenjören som sadlat om och jobbar som fysiklärare utan examen. Se på Sveriges lågstadier där det finns gott om fyrtiotalister som harvat sedan sjuttiotalet utan att ha läst en endaste poäng på universitet. Många utan att ens gått på det som då kallades teoretiskt gymnasium. Och är verkligen de som inte kan ta ansvar för sig själva verkligen lämpliga pedagoger???
Det är så roligt att få jobba med barn är en vanlig attityd som tycks kompensera att man får skitvillkor och skitlön. Det är bäst att vara lojal och hålla sig väl med skolledningen, för det är ju så roligt att jobba med barn. ”Det finns ingen motsättning i att älska sitt ämne och uppskatta de man ska försöka entusiasmera. Lärarande är ett samspel och inte envägskommunikation.” Jo, självklart, men jag har inte på något antytt att barn står i motsats till ämnet. Däremot är detta Monika en vanlig fördom hos folk i Lärarförbundet: de som är med i LR är stroppiga stofiler i fluga som skiter i om eleverna sitter och skär sig i armarna och kräks på lektionerna, om detta stör genomgången. Lyssna lite på tonen hos Sandra ovan: ”Det handlar om människosyn och för min del, så är alla människors lika värde och alla människor rätt till kvalitativ utbildning” – no shit Sandra! Finns det någon som inte ställer upp på detta?
”Jag tycker att man ska samla alla lärare under ett och samma tak, för då blir vi starkare”. Det tror jag faktiskt inte. I detta fall tror jag att det är mycket bra att det finns två olika organisationer, och där LR kan fortsätta att vara en FACKLIG organisation, som verkar för sina medlemmars, arbetsförhållanden, lönevillkor, arbetsmiljö, att skolledning håller sig till skollagen, att skolan bara anställer behöriga lärare. Då blir det bäst för barnen och ungdomarna i skolan också.
(och ja, det FINNS också ett gnälligt nejsägande på många håll i LR, där alla förändringar är av ondo och skolledningen a priori är skurkar och inga lärare på lägre stadier gör sitt jobb, och att barnen kan mindre och mindre för varje år. Ja, jag kan bekräfta. Men jag har fått så mycket hjälp vid flera tillfällen att jag faktiskt inte fortsatt som lärare om inte LR hade gått in).
Och förlåt om jag blir lite arg Sandra. Det är nog mest inte riktat mot dig, och jag har en misstanke om att din irritation kanske mest inte var riktad mot mig egentligen. I alla fall: väl mött.
Jag tänker inte gå in i diskussionen om de olika förbunden. Själv är jag med i ett SACO-förbund, SULF. Ett fackförbund jag är mer än nöjd med.
Däremot vill jag ge respons på det du *m* skriver om outbildad personal på skolorna och om att facket menar att de behöver övertalas att utbilda sig. Detta att så många inte inser värdet av utbildning, vilket man även kan höra från utbildade lärare, är något mycket märkligt att höra precis som du säger av just lärare. Hur kan man signalera till sina elever att lärande är lustfyllt om man inte anser det själv för egen del.
Jag har doktorsexamen och har arbetat i mitt yrke i snart tolv år. Jag inser fortfarande värdet av att utbilda mig. Man kan aldrig få för lite av kunskap och möjlighet till eget lärande när man är lärare.
Nu var jag inloggad så min rätta adress kom inte med. Har stängt den blogg som mitt namn länkar till när jag är inloggad.