Första semesterdagen: drömma om jobbet

Posted by Monica on juni 24, 2012 · 1 kommentar 

Bilden Matron’s diary of the voyage of the ‘Fitzjames’, 1856-57 av State Records NSW. CCby.

Det är först nu, den första semesterveckan som min kropp förstår att den ska vara ledig. Den passade på att fira genom att drömma om jobbet.

Det var skolavslutning och jag satt i en bil på parkeringen. Samtidigt som glada studenter skulle lämna skolan skulle den snart fyllas med barn som var precis skolmogna. Sommarkollo. De små barnen grät och deras föräldrar grät. Min arbetslagsledare kom ut och sa att jag inte bara kan sitta i bilen bara för att det är skolavslutning. Som mentor måste jag dela ut betyg och ta hand om klassen. Jag tänkte trött att jag bara ville vara ledig.

I kläder som jag äger men som jag aldrig skulle ha på mig på jobbet gick jag mot lärarrummet och facken. I den trånga korridoren stod en stor städvagn bland alla lärare som firade att eleverna slutat. Jag förstod att alla klasser utom min har sprungit ut och att min klass väntade på mig. Väl framme vid mitt eget fack stod det två elever med nycklar som de lånat av någon kollega för att låsa upp mitt fack. Jag skyndade mig dit och öppnade luckan, för facket är alltid olåst. Efter att ha bett eleverna att gå till klassrummet tog jag ut det som finns i facket. Det var kuvert som innehöll närvarolistor istället för betyg. När jag stångade mig fram mot administrationen insåg jag att jag måste vända om. Att be studierektorn att skriva ut betyg kommer att ta tid och om jag inte fick gå på toaletten skulle jag inte kunna vara trevlig under tiden.

Sen vaknade jag.

Alltså, den här drömmen har allt. Där finns, om vi börjar från slutet, alla de gånger jag struntar i att gå på toaletten för att eleverna ropar, där finns rädslan för att ha missat något som alla lärare har fattat, att det har skett en miss som innebär en massa extraarbete från min sida och att tvingas irritera administrationen under sämsta möjliga tillfälle, att eleverna är inne och snokar i mitt fack (som ändå är öppet), att jag går till jobbet i en typ av kläder som jag klassat som privata och att jag släppt taget för tidigt.

Ett år i en dröm.

Undrar vad Freud skulle säga om lärares psyke. Är det så att skolhuset är våra yrkesjag? På många ställen har lärare inte tillträde till källare och vind. Hur skulle han tolka att mitt fack är olåst (för att det saknar nyckel), att mitt skrivbord är ett organiserat kaos och att bokförrådet är en enda röra?

Arkiverad under Bakom skolkulisserna, Läraryrket, Monica