Några tankar om en dikt av Goethe

Den som tycker lyrik är öken: sluta läs. Den som är en kännare av lyrik och undviker amatörmässiga tankar om densamma: sluta läs. Den som inte är så väldans kräsen: fortsätt!

Jag läser Daniel Kehlmanns ”Världens mått”. Vetenskapsmannen Alexander von Humboldt* färdas på Rio Negro, och en av roddarna ber honom berätta något. Det kan han inte, svarar han, dessutom tycker han inte om historieberättande. Men en dikt kan han deklamera, fritt översatt till spanska:

Över alla bergstoppar var det stilla, inte en vindfläkt märktes i trädens kronor, även fåglarna teg och snart skulle man vara död.

Wow! Humboldt tolkar här Goethes ”Wanderers Nachtlied” – och utan krusiduller, så att säga. ”Snart skulle man vara död”. ”Vetenskapligt rationellt”, rakt på sak, inga omskrivningar. På lyrikkursen läste vi hela tolv olika översättningar av dikten. Det var intressant att se hur de skilde sig åt. Men ingen av dem slutade som Humboldts.

Från 1857 en som har åldrats, som får oss att fnissa och i värmen be om ”en flägt som svalar, tack!” :

Stilla ligga dalar / och höjd. / En flägt som svalar /är knappt röjd / bland trädens flock. / I skogen små foglarne sofva, / snart vill jag lofva, / sover du ock.

V.E. Edman ovan har valt sofva, Heidenstam (1921) talar om att vila och Bo Bergman (1922) om att somna lugnt. Bo Setterlind (1958 ) är väl den som mest närmar sig själva döden med snart tystnar även du.

Bland alla de finstämda översättningarna finns en som utmärker sig, Axel Gauffins från 1926. Han har med ”dör” redan på andra raden – ett ord som ju överhuvudtaget aldrig nämns i någon av de andra översättningarna, eller hos Göethe själv. Tonen är en helt annan, rentutav hotfull, inte sant? Och i de två sista raderna: Visst hör du hur han först väser – och sedan nästintill ryter?! Som en skräckfilm, en skräcklyrik.

Dag på bergens kammar
nu dör.
Bland skogens stammar
ej du hör
fåglarnas röst.
I kronan kvällsvinden domnar –
Snart du ock somnar,
Stilla, var tröst!

* * *

 

*) bror till utbildningsreformatören Wilhelm von Humbolt, ni vet han som man läser om i utbildningsvetenskapen; han som lade grunden till det moderna universitetet.

 

UPPDATERING:

Annapanna (se bloggroll) korrigerar felaktig information jag gett, och återger Goethe på tyska. Stort tack till Annapanna!

”Fast den heter bara Nachtlied! Han har skrivit två (minst) sådana där nattsånger, den som heter Wandrers Nachtlied är något annorlunda fast ändå inte.

Det är en vacker dikt, även på tyska!

Über alle Gipfeln
Ist Ruh;
In allen Wipfeln
Spürest du
Kaum einen Hauch;
Die Vögelein schweigen im Walde.
Warte nur, balde
Ruhest du auch.

Den andra innehåller lite mer svärta, stavningen kommer från någon bok jag köpte någon gång, möjligen stavas det annorlunda någon annanstans…

Wandrers Nachtlied

Der du von den Himmel bist,
Alles Leid und Schmerzen stillest,
Den, der doppelt elend ist,
Doppelt mit Erquickung füllest,
Ach ich bin des Treibens müde!
Was soll all der Schmerz und Lust?
Süβer Friede,
Komm, ach, komm in meine Brust!

Lämna en kommentar