Istället för välkommen

lappIdag hade jag spanska med en grupp sexor. Det är ganska intressant att studera deras möte med den stora högstadieskolan, som de flesta av dem kommer att börja i nästa termin. Hur de är vana vid något annat. Hur de ropar och vill göra mig uppmärksam på att det faktiskt är klotter på deras bänkar. Själv tänker jag att de ska glada att det bara var monster och ”puss puss sandra” och inte ”du är en jude”, ”kuk” eller hakkors. Sen fattar jag ju att det är mig det är fel på och inte sexorna. Det är ju deras klassrum som är normala. Där är bänkarna fria från kränkande klotter.

Efter sexornas lektion hittar jag en ”sug kuk”-lapp på golvet. De måste ha sett den när de kom in, men jag har missat den. Lappen låg där som en förvriden version av en dörmmatta med ”välkommen” på. Välkommen till högstadiet. Efter lektionen går jag runt med trasa. Även fast det inte är mitt fel att bänkarna är nedklottrade känns städningen som mitt sätt att be om ursäkt. Det är också ett sätt att försöka hålla någon slags nivå. Men samtidigt tänker jag surt att man skulle införa övervakningskameror och ringa föräldrar och någon annan än jag, kanske föräldrar och elever tillsammans, borde tvätta bort det här eftersom det är jobbigt nog att vara vikarie. Sen blir jag lite rädd och undrar vad det är för fel på mig som blir så förbannad och vill införa någon slags ”Storebror Björklund ser dig”-metod. Jag ser mig omkring i klassrummet och förstår genast varför det klottras. Det är redan så fult och slitet. Skomärken längs väggarna, gammalt klotter och ristningar, gardiner som är på väg att lossna. Det finns ingenting i rummet som säger ”välkommen, vi vill ha dig här”. Visst ska en duktig lärare kunna undervisa var som helst, men ett klassrum visar tydlogt vad det är som ska ske i rummet, vilka personer som ska vara på vilka platser. Rummet säger också något om vilket värde man sätter på de som ska vistas i rummet. Det finns inga pengar till upprustning. Det är därför eleverna jobbar ideellt med att göra dörrmattor som säger ”sug kuk” istället för ”välkommen”.

Comments
5 Responses to “Istället för välkommen”
  1. Janis skriver:

    Ja, och vad ska de sen skriva när det inte bara saknas en trevlig miljö utan även lärare i klassrummet?

    På Sjumilaskolan i Göteborg strejkar de: http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=484566
    Om de demonstrerade, vad skulle stå på deras plakat för att allvaret skulle nå fram till beslutsfattarna och budgethållarna?

  2. Morrica skriver:

    *ler hult* jag minns en vikarie för många år sedan som ägnade SO-lektionerna åt att lära eleverna trappa upp en protest, att stå fast och inte ge vika.

    Det sorgliga i historien är att jag har en känsla av att till övervakningskameror skulle det skakas fram resurser.

  3. Janne skriver:

    Hej, tror min kommentar försvann i cyberrymden… Gör en ny:
    🙂 det du skriver är klockrent…
    Rum för lärande, men med klotter, trasiga möbler, solkiga väggar, trasiga gardiner osv skapar eleverna ”sug kuk-mattor” istället… Stämmer!
    Vi pratar ofta om det hos oss.
    Jag länkar och citerar dig gärna om detta… Lycka till med jobbsöket! /Janne

  4. Öpedagogen skriver:

    Man kan också undra vad alla dessa ord/bilder symboliserar för eleverna: sugkuk, jude, ett ritat hakkors. Är det ”bara” ord, vilka som helst, eller vill de förmedla något med det. Jag diskuterade en gång med högstadieelever innebörden av att kalla folk för, fitta, bög, hora. De tittade på mig som om jag kom från yttre rymden. För dem var dessa ord detsamma som ett svärord. Hmmmm, jag såg en helt annan symbolik med dessa och det diskuterade vi.

    Hur var orden på 50, 60, 70-talet? Det som vi idag rycker på axlarna åt, var kanske det mest bedrövliga ord på 50-talet. Ord utvecklas … till det sämre, eller?

  5. metabolism skriver:

    Janne: Citera mig gärna! Det mår både metabolism och mitt ego bra av 😉

    Öpedagogen: Det ligger någonting i det du säger. För vissa av eleverna är det bara ord, precis som ”dörr” och ”hej”. För länge sedan var det ju fult att kalla någon för ”tjej” så visst förändras språket. Det bästa är väl att göra som du gjorde och diskutera orden vi använder istället för att skälla och förbjuda.

    /Monica

Lämna en kommentar