A,C,E och F, samt något mittemellan. Och så gissa och tolka. Och kanske såga.

Ska!

Image by nicolasnova via Flickr

”Det känns inte riktigt, riktigt bra” sa vi när vi började nosa på Lgr11 i våras. Kommer antalet icke godkända elever att öka lavinartat – eller kommer vad som krävs bli tydligare för inte minst eleverna och därmed ge ökad måluppfyllelse? Nåja, vi förstår väl bättre under hösten när vi satt oss in i det och läst på, när lärarna fortbildats i kriterier, betygssättning och lyckats förmedla detta till eleverna.

Nu ska åttorna ha betyg för första gången, men allt  är ännu inte helt glasklart, om man så säger, så vi får göra efter bästa förmåga. Fortbildningen kom av sig, ingen kunde riktigt säga hur man gör och tänker, vad som gäller. Och eleverna har ännu mycket, mycket svårt att alls förstå vad som krävs. I svenskan kan de till exempel ha svårt att inse vitsen med fånig formalia, besvär med att förstå varför man ska reflektera så mycket, och varför läraren hela tiden frågar ”varför”. Att dessutom behöva skriva mer fastän man redan svettats fram en halvsida, det kan vara mycket svårt att förstå! Till exempel.

Nu är det dags för betygssättningen och jag läser, som stöd, sammanställningen som Skolverket publicerade den 1/12 (!):

AVD: FLUMMIGT

  • Ska man alltid bedöma mot hela kunskapskravet?

Bedömning av elevernas kunskaper, till exempel i årskurs 7, ska inriktas mot de delar av kunskapskraven som rör det som undervisningen har behandlat. Det betyder att vissa delar av kunskapskraven inte tas med i bedömningen. Inför slutbetyget bedöms elevernas kunskaper mot hela kunskapskravet.

  • Hur ska man tänka kring kunskapsnivån i årskurs 7 och 8?

Eftersom kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för olika betyg i slutet av årskurs 9 behöver man som lärare göra en bedömning av vilken kunskapsnivå som är rimligt att begära av eleven i de tidigare årskurserna för ett visst betyg i förhållande till kraven för årskurs 9. Hela betygsskalan ska användas vid varje betygstillfälle och högsta betyg ska vara möjligt att få redan vid det första terminsbetyget. Jämförelser mellan kunskapskraven i årskurs 6 och årskurs 9 kan vara ett stöd i bedömning i årskurs 7 och 8.Nationellt fastställda kunskapskrav finnas till de nya kursplanerna för betygen A, C och E. Betyget D ska sättas då eleven nått kunskapskraven för E i sin helhet och till övervägande del kunskapskraven för C. Betyget B ska sättas då eleven nått kunskapskraven för C i sin helhet och till övervägande del kunskapskraven för A.

Det finns inget absolut procenttal utan läraren måste göra individuella bedömning-ar. En elev ska få betyget D om eleven uppfyller kraven för E och dessutom till övervägande delen kraven för C. På motsvarande sätt ska betyget B ges då eleven uppfyller kraven för C och dessutom till övervägande delen kraven för A. I de allmänna råden om planering och genomförande av undervisningen beskrivs att un-derlaget för betygen D och B kan se olika ut för olika elever. En elev kan uppfylla vissa delar av kunskapskravet för det överliggande betyget medan en annan elev uppfyller andra delar. Båda eleverna kan dock bedömas uppfylla det överliggande betyget till övervägande del. Eftersom ”till övervägande del” är en bedömning som kan se olika ut från elev till elev kan dessa kunskapskrav inte preciseras vare sig på nationell eller på lokal nivå. Vid bedömningen av ”till övervägande del” gör läraren en helhetsbedömning av de kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kun-skapskrav. I jämförelsen identifierar läraren vilka delar av kunskapskraven som eleven uppfyller och bedömer med stöd i kursplanens syfte och centrala innehåll om elevens kunskaper sammantaget uppfyller kravet på ”till övervägande del”.

– OK, jag ska göra en kvalificerad gissning (en förutsägelse, titta i min kristallkula) på elevens kunskaper om 1,5 år, och sedan ska jag också tolka vad ”övervägande del” kan, eller inte kan, stå för.

AVD: GRYMT 

  • Om en förmåga helt saknas på C kan man ändå få detta betyg?

Nej, inte när det gäller slutbetyg. För att få betyget E, C eller A krävs att elevens kunskaper motsvarar beskrivningen av kunskapskravet i sin helhet. Om en stor del av elevens kunskaper motsvarar betyget C men där någon del endast motsvarar betyget E ska något av de lägre betygen sättas. Om en stor del av elevens kunskaper motsvarar betyget C men där någon del inte uppfyller kravet för betyget E ska betyget F sättas. I det senare fallet ska en bedömning göras av elevens behov av särskilt stöd i enlighet med bestämmelserna i skollagen.

-OK, så om eleven inte kan passas in i den fastställda mallen exakt, absolut exakt, precis på millimetern så blir eleven i värsta fall inte ens godkänd fastän eleven på de allra, allra flesta sätt visar goda kunskaper och förmågor. Det är inte rimligt. Här skulle jag gärna haft något av tolkningsföreträdet som gäller ända fram tills det är dags för slutbetyget!

Jag tror lärare är professionella nog att sätta korrekta betyg, men jag kan ännu inte se hur betygskriterierna i Lgr11 gjort något tydligare och rättvisare. Det kommer nog när jag fortbildats. Efter betygsreformens införande, visserligen – men som man säger, bättre sent än aldrig! Fast till eleverna brukar jag ju säga tvärtom, jag brukar prata om att göra i tid det som göras ska, för att det oftast blir bäst då.

Comments
7 Responses to “A,C,E och F, samt något mittemellan. Och så gissa och tolka. Och kanske såga.”
  1. Morrica skriver:

    Jo, det är rimligt. Inte roligt, men rimligt. Betyg är byråkrati, inte feedback.

    Betyget är ingen belöning för hårt arbete, utan ettintyg på att just de, och alla de (men inte automatiskt bara de), kunskaper och förmågor som beskrivs för betygssteget C har denna person uppvisat. Om där fattas en aspekt och läraren ändå sätter betyget ”eftersom eleven ju kan resten och är så duktig” så lurar läraren inte bara de skolor som tar emot eleven framgent, utan också eleven.

    Det låter fasligt kallsinnigt, jag vet, men i de flesta fall bör läraren ha uppmärksammat denna brist långt långt innan det är dags att sätta betyget, uppmärksammat eleven på problemet och lagt upp en strategi för att åtgärda situationen så att eleven har en möjlighet att få sitt betyg och studera vidare, trygg i förvissningen om att h*n har de kunskaper och förmågor h*n behöver.

  2. metabolism skriver:

    För att anse att det är rimligt måste man också skriva under på att alla kunskapskrav är rimliga. Inte skriva under så som vi förstås gör eftersom vi är ålagda att följa styrdokumenten, utan i själ och hjärta och utifrån egna tankar om vad kunskap är och behöver vara hålla med om att varenda skrivning i kunskapskraven äger sin rimlighet. Gör du det?

    /Janis

    • Morrica skriver:

      Det måste man inte, inte i någon mån.

      Betyg som sätts utifrån känslor, tyckande och åsikter, oavsett om det handlar om tyckande och känslor kring eleven eller kring formuleringar eller styrdokument blir rättsosäkra. Resultatet blir att elever antas till utbildninar utan de förkunskaper de ser ut att ha och ofta själva tror sig ha utifrån betygen.

      Det är en mycket olycklig situation, för läroanstalten, för dem som inte kom in trots att de har förkunskaper, och för den som kom in men inte klarar av utbildningen i fråga.

      Alla förlorar. Ingen vinner.

      Det man skriver under på när man sätter är ett betyg är att de kunskaper och färdigheterna har eleven uppvisat. Det är allt.

      Ja, det låter kallsinnigt och cyniskt, men jag anser det vara ännu mer cyniskt att låtsas att en elev kan mer än den kan.

  3. metabolism skriver:

    Vi måste alla utgå ifrån läroplanen, det är inte det jag diskuterar. Det är innehållet i den – inte att betyg skulle sättas utifrån känslor, åsikter och tyckanden – och främst utgångspunkten att alla de betygskriterier som fastställs skulle vara nödvändiga.

    Min fråga var om du anser att samtliga betygskriterier är av vikt? Kan det vara lika cyniskt att kräva denna mängd kunskaper och förmågor som att ”låtsas att en elev kan mer än den kan”?

    /Janis

    • Morrica skriver:

      Jag är inte tillräckligt inläst på alla betygskriterier i alla kurser på alla nivåer för att kunna svara på en så generell fråga, men i de jag är inläst på – ja, faktiskt, de är av vikt allesammans, Tillsammans utgör de en grund för eleverna att bygga vidare på.

      Och nej, det håller jag inte med dig om. Människor är olika, och olika människor behövs för att bygga ett samhälle. Och alla dessa människor har rätt till de kunskaper som behövs både för att hitta den plats eller de platser där de behövs, och för att kunna påverka sin egen situation och samhället de lever i.

      Kravet ligger inte i första hand på eleven, kravet ligger på läraren och i förlängningen på skolan att tillhandahålla möjligheten att lära sig allt det som står i betygskriterier och kursplaner.

  4. Bertil Törestad skriver:

    Morrica, mycket väl formulerat! Denna ängslan inför nyheter är väl ganska mänsklig men i botten onödig. Allt kommer att sätta sig som de gjprt med tidigare betygsskalor. Betänk att i andra länder kan man ha upp till över trettio betygssteg.
    Det stora faran, där det gäller att visa professionaltet,
    är risken för inflation i höga betyg. Den är redan mycket stor bl.a. pga den marknadsanpassning samhället genomgår. Betänk att A endast ska ges till synnerligen, närmast oväntat höga prestaioner!

  5. Sara skriver:

    Hos hos med fyra olika åttor har betygsspridningen sett otroligt olika ut. I en klass har 6 A redan satts medan i en annan endast B. Här tror jag att vi måste arbeta väldigt mycket för att få en någorlunda lika bedöming.
    /Sara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: