”Children do not make errors to annoy you.”

Dylan Wiliam

Dylan Wiliam.

För ett tag sedan var jag på föreläsning med Dylan Wiliam. Han är professor i pedagogik och något slags gud på området formativ bedömning. Det var en föreläsning som ruskade om en del i publiken. Själv satt jag och njöt av att få lyssna till en person som var så inspirerande. Han fullkomligt spottar ur sig praktiska verktyg för att se om elever hänger med eller inte. Här kommer några höjdpunkter och citat från den föreläsning som jag var på.

*

Angående lärstilar: att ständigt individualisera undervisningen och alltid anpassa sig efter alla fungerar inte. Det läraren istället ska göra är att variera arbetssättet, då når jag olika elever vid olika tillfällen. Dessutom tränas de i att lära på annat sätt.

*

”We can change teachers in a number of ways. Some will benefit students, and some will not. Those that do involve change in teacher practice.”

*

Under rubriken ”There’s only one 21st century skill” finns ett citat av Papert (1998) som går ut på att den kunskap vi förmedlar är förlegad när eleverna kommer ut i samhället. ”We need to priduce people who know how to act when they’re faced with situations for wich they were not specifically trained.” Eller som Piaget skulle säga: ”Knowing what to do when you don’t know what to do.”

*

Många tror att skolans arbete kommer att förändras bara man förändrar läroplanerna. Det är fel. Det är i klassrummen förändringen måste ske. Man har i olika skolor försökt med många olika saker. Följande åtgärder/gimmickar har låg effekt på resultaten: friskolor och privatskolor, specialskolor och akademier, datorer, interaktiva tavlor samt assistenter i klassrummet. Man lägger pengar på helt fel saker. Istället borde man lägga dem på lärarna.

*

Det bästa sättet att höja en skolas resultat är: ”Get rid of the boys!”

*

Det pågår just nu en häxjakt på ”bad teachers”. Man lockar med lärarbonusar för höga resultat. Det här säger forskningen. Bonusar fungerar bara om uppdraget är lätt. Då jobbar folk och resultaten höjs. Men det är inte lätt. om uppdraget kräver kreativitet och är svårt så blir det ingen skillnad i prestation. Dessutom kan en lärares arbete först visa sig efter ett, två, tre år. Vem ska då få bonusen? Den nuvarande läraren (som skördar frukterna) eller den som gjorde grovjobbet?

*

Att reducera klasstorleken ger 4 extra månader om året och kostar £ 20 000 om året. Att jobba med formativ bedömning ger 8 extra månader och kostar £ 2000 om året.

*

Att ge feedback som inte syftar framåt: ”It’s like going to get a medical but instead getting at post mortem.”

*

”School is the place where students go to watch teachers work.”
Vi lärare lägger oss i för mycket. Om vi startar gruppdiskussioner och vi märker att vi inte har något att görafår vi genast panik och går fram till grupperna och stör. Anekdot om en lärare som satt igång en klass med grupparbeten. Alla grupperna jobbade på då rektorn kom in i klassrummet för att observera läraren. Han såg sig omkring i klassrummet och sa ”I’ll come back when you’re teaching.”
Om jag går hem från jobbet och är mer trött än eleverna är det något som är fel.

*

”Children do not make errors to annoy you.”

*

Lärares frågor är ofta oplanerade. Det leder till att frågorn blir ganska dåliga. Han hänvisar till en studie som gjorts där man studerade 1000 frågor som lärare ställt till elever. Av dem var 540 av organisatorisk karaktär (Har ni pennor?) och endast 80 var at det slaget att de fick eleverna att tänka. Lärare väntar i snitt 0,9 sekunder på svar från eleverna. Hur ska de hinna formulera sig? Hur ska de hinna tänka?

*

teach & listen av Denise Carbonell

"teach & listen" av Denise Carbonell. Via Flickr, CC BY.

Om vi tar emot elevsvar genom handuppräckning skapar vi två klassrum. Ett för de duktiga eleverna och ett för de elever som vill vara osynliga. Istället borde vi välja namnen slumpmässigt. Man kan ha lappar i en påse, pinnar med deras namn på osv. Vill man öka aktiviteten i klassrummet ska man välja slumpmässigt.
Man kan be elever att sammanfatta någon annans svar.
Om en elev säger ”jag vet inte” ska jag svara ”då återkommer jag till dig när jag frågat 3 andra.” Man ska inte acceptera ett ”jag vet inte.
”If you’re answering my questions correctly, I’m wasting your time.” Att ställa frågor till eleverna och samla in kunskapsbevis handlar inte om betygsättning, utan om att se till att jag har något att göra imorgon.

*

När man forskat på feedback har man kommit till följande resultat:
Det är bättre att endast ge kommentarer än att 1) ge endast betyg och 2) ge betyg och kommentarer. Så fort elever ser ett betyg struntar de i våra kommentarer. Det är slöseri med tid.

*

Tekniker för feedback:
Para ihop uppsats med kommentar. Säg att eleverna skrivit uppsatser och jag skrivit kommentarer. Istället för att fästa kommentaren vid uppsatsen delar jag in eleverna i grupper om fyra. De får tillbaka sina egna prov. Kommentarerna delas ut separat. Sedan är det upp till eleverna att para ihop dem. Då distanserar de sig från sina texter, läser andras och fokuserar på kunskap.
Feedback ska vara mer jobb för eleverna än för läraren.
Man måste inte ge fullständig feedback. Man kan säga ”Du har fem saker att rätta till. Hitta dem.”  Eller så markerar man en rad och så får de lista ut vad de behöver rätta till.
Two stars and a wish. När elever läser varandras arbeten sla de lämna två positiva kommentarer och en önskan till skribenten.

*

”Teachers are at their best when they are allowed to be them quirky selves.”

*

Lärare kan aldrig säga att de försökt allt. För det går inte. Det är det som gör jobbet så svårt och så roligt.

*

Kompetensutveckling går åt skogen för att lärarna inte ges tid att förändra sina undervisningsvanor. Den handlar mer om att lägga till kunskap till befintlig kunskap och det är inte det som krävs för förändring.
Lärare behöver få jobba på att bli bättre.
”You can’t work any harder than you are doing now.”
Vi måste tillåta oss att sluta göra bra saker för att kuna koncentrera oss på att bli bättre. Förändringarna måste börja i det lilla. Man väljer en sak och så jobbar man på det. Skolledningen måste ge lärare tid, utrymme och våga låta läraren misslyckas. För det kommer man att göra. ”If you’re not making any mistakes at all you are not trying hard enough.”

*

Mer om Dylan Wiliam hittar man på hans egen hemsida. Där finns f ö en hel del resurser, exempelvis papers, bildspel och hans blogg.

Comments
5 Responses to “”Children do not make errors to annoy you.””
  1. Morrica skriver:

    Det låter som en givande föreläsning, jag gläds med dig och jag gläds åt att du så generöst delar med dig till oss! Tack

  2. connythunders skriver:

    Så tankeväckande, jag tackar

  3. Anna Kaya skriver:

    Tack för att du delar med dig! Mycket intressant!

  4. Detta inlägg ska jag sprida i arbetslaget och för mig personligen var det konkreta saker jag prova redan på nästa vecka.
    Tack!

  5. Tack! Jag blev väldigt inspirerad av hans föreläsning och har provat 2 stars and a wish samt att inte bomba mina elever med frågor. Det senare var svårare än vad jag trodde att det skulle vara. Var kommer lärares fråge-OCD ifrån?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: