Helena von Schantz om yttrandefriheten i praktiken

Vi är ganska försiktiga i vad vi skriver på metabolism. Försöker hålla vara skolor utanför och uppehåller oss mer vid skolan i allmänhet. Vilket många gånger begränsar skrivandet. På både gott och ont.

När jag läser Helenas inlägg,Helena som är en betydligt modigare bloggare, då blir jag ändå väldigt sugen på att berätta rakt upp och ner vad jag upplevt och upplever i min del av skolan.

Om vi alla tog och berättade mer om vad vi ser, upplever, hur det är och fungerar, då skulle nog skolan se lite annorlunda ut, tror ni inte?

Vi kanske skulle ta en del av veckans konferenstid, och i stället för att ofta lönlöst dryfta samma sak i en relativt sluten grupp ännu en gång, basunera ut det i etern?

Tills vi själva spottat upp oss, eller medan vi försöker samla mer mod, kan vi läsa:
http://helenavonschantz.blogspot.com/2011/09/i-klam-mellan-yttrandefriheten-och.html?spref=tw

Comments
5 Responses to “Helena von Schantz om yttrandefriheten i praktiken”
  1. Mats skriver:

    Ett verkligt bra råd. Det muttras alldeles för mycket. Om vi ska vara föredömen för barnen krävs det lite mer.

  2. Tack, Janis. Det är svårt att bryta mot en kultur, att sticka ut. Förr var lärarna högljudda och frispråkiga. Ska vi återerövra det måste vi hjälpas åt, ett litet steg i taget. Sticker en person fram för långt ensam kan priset bli för högt.

    … Ibland tror jag att folk sparar på sitt mod, så att det ska räcka till när det verkligen behövs.

    • Morrica skriver:

      Priset kan bli högt, men sällar sig en enda person till den som sticker fram kommer snart en till, och en till, och en till, och rätt som det är har vi snart startat en ny rörelse. Och vips blir det den som sitter kvar som betalar det höga priset.

  3. metabolism skriver:

    Ni har alldeles rätt i att vi måste hjälpas åt! Och om det är så att folk sparat på sitt mod … då är det väl dags att göra ett uttag nu, inte man glömmer bort hur man gör … Men jag upplever att kritiska röster tystnar för att deras kritik inte får gehör, de har stångat pannan blodig och tystat.
    .
    En ombudsman av något slag skulle kanske behövas? Det kanske stupar/har stupat på att alla förkortningar redan är upptagna? PO, pedagogombudsmannen, redan upptaget, LO, lärarombudsmannen, lika så. /J

  4. Janis, det ska inte behövas någon ombudsman. Lagskydd har vi redan, fackförbund som gör det de ska och kollegor som ställer upp för varandra måste vi se till att vi har genom att vara uppmärksamma och solidariska.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: