Diagnos: diagnostiserad

Googles knapp "Jag är en människa"

Läge att trycka på denna?

De senaste veckorna har jag pysslat med Per Måhls diagnosmaterial Lässtandarder. Jag måste säga att jag gillar det. Kort sagt kan man säga att Måhls läsförståelsediagnoser går ut på att eleverna läser tre typer av texter: en skönlitterär, en inriktad på SO/samhällskunskap/historia och en inriktad på NO/naturkunskap. Frågorna eleverna ska svara på kan bara lösas om man läst och förstått texten samt svarat med egna ord och följt övriga instruktioner. Det är ingen stavnings- eller snabbläsningsdiagnos. Det handlar om tyst läsning. Man kan heller inte få halva rätt. Om frågan kräver två exempel och eleven bara ger ett blir svaret fel.

Instruktionerna är tydliga och exemplena på vad som är rätt och fel svar är till stor hjälp. Det hindrar ju förstås inte mina elever från att skriva svar som befinner sig i någon slags gråzon, men i alla fall.

Det här var första gången jag genomförde diagnoser, och det var intressant att studera hela skeendet från att eleverna såg vad jag hade i handen till när vi pratade om deras resultat.

Det var inte helt lätt att förklara skillnaden mellan diagnos och prov. Att diagnoser mäter en specifik sak, men kan ge ledtrådar till större saker. Att det lilla kan ge, om inte svar, så delsvar till det stora. Att förklara hur diagnosen inte är betygsgrundande, trots att den gen en fingervisning om hur det står till med de grundläggande färdigheter som man kan anse att gymnasielever ska ha med sig sedan grundskolan är inte heller helt lätt. ”Men om jag inte klarar det här – vad händer då?”. Om det inte är betygsgrundande så borde inget hända, men det är ju inte sant. Åtgärder ska sättas in, utredas, uppföljas och utvärderas, oavsett resultatet på diagnosen.

penna och block

Writing! av Markus Rödder. Via Flickr.com. CC-by-nd.

En elev kom till mig och sa: ”Jag är bra på sånt här. Stavningstester och grejer där man fyller i.” Han lyckades inte få rätt på någon fråga. I de här diagnoserna behövde man förstå sammanhang.

Visst finns det saker att anmärka på i det här materialet också. Priset är en, att det faktiskt går att tolka in andra svar (som egentligen inte är mindre korrekta än det i facit) och att det rent administrativt är rätt jobbigt. Tre diagnoser som vardera tar ca 60 min, rättningen tar sin tid och ska ev. spridas ut på fler lärare. I kombination med diagnoser i engelska och matematik betyder det att lärarrummen dräller av diagnoser. Sist och kanske viktigast: diagnoser mäter det man vill mäta. Men ändå. Nu har jag något handfast att diskutera med mina elever.

Diagnosresultaten i sig ger mig en bild av hur eleverna förstod det här testet. Men det finns så mycket mer runt omkring. Det här synliggjorde diagnoserna för mig:

– Att eleverna när de är osäkra skriver så långt som möjligt för att täcka in alla aspekter av ett svar.
– Att vissa tror att snabbare är bättre.
– Att många har svårt att följa instruktioner.
– En hel del olika provstrategier. Snabbt och kort, långt och svävande osv.
– Hur man uppfattar provfrågor. Dels hur frågorna är ställda, samt hur de tror att man får/kan svara.
– Att eleverna inte uppfattar frågan korrekt och därför ger ofullständiga svar.
– Att ordkunskapen kan förbättras.
– Att de man tror minst om kan leverera mest.
– Att de man tror mest om kan leverera minst.
Innan vi började använda just de här diagnoserna lämnade de andra lärarna över ansvaret för elevernas språkutveckling på oss svensklärare (och språklärare överlag). Upplyftande nog hände inte det nu. Istället frågade de ”Vad gör vi nu?”. Det är en stor fördel med det här materialet är att det tvingar fler lärare än svensklärarna att agera. För en del var resultaten på diagnoserna en ögonöppnare. Nu kan de inte längre bara dela ut läroböcker och kompendier utan att bearbeta texten med eleverna. Det känns väldigt bra.

Comments
6 Responses to “Diagnos: diagnostiserad”
  1. Linda O skriver:

    Intressant! För vilken årskurs är proven du gör nu? Ser att det finns för t.ex. år 9/år1gy och funderar på om det skulle vara något för oss.

  2. metabolism skriver:

    De diagnoser jag gjort är de för åk 9/år 1 gymnasiet. Sen har jag testat dem på tvåor och treor också. /Monica

  3. Pernilla Lundgren skriver:

    Intressant! Syftet med diagnoser är väl formativt? Att få syn på vad elever kan och behöver utveckla där analysen av resultatet används för att förändra undervisningen så att den bättre möter elevernas behov.

  4. metabolism skriver:

    Pernilla: Visst är det formativt! Jag kan ju använda allt jag ser under diagnosen (om eleven suddar mycket, blir klar sist, skriver kortfattat osv.) såväl som själva resultatet på diagnosen till att bedöma eleven. Det svåra är att få eleverna att förstå att det är en diagnos vars syfte är formativt, inte en diagnos som beskriver ett permanent tillstånd.
    /Monica

  5. Aya Stehager skriver:

    Intressant att övriga lärare ser att språkutveckling är alla ämnens ansvar. Tror du att det mest beror på diagnoserna, eller är det en del i allmän trend? *hoppas*

  6. metabolism skriver:

    Aya: Några av lärarna som tidigare suttit på möten och tittat på oss språklärare med ”men det får ni ju jobba med på svenskan”-blicken har faktiskt förstått att eleverna har jäkligt svårt med texter de får i t.ex. historia och naturkunskap. De fattade att de texttyper och textmängder de lägger på eleverna behöver bearbetas.

    Diagnoserna visade att problem med läsförståelsen inte bara handlar om skönlitteratur, utan om ALLA sorters texter.

    Om det är en trend beror mer på huruvida skolan fortsätter att jobba med diagnoser som är ämnesövergripande eller inte. Jag hoppas att det fortsätter och att lärare i andra ämnen än språk får kompetensutveckling i hur man jobbar med läsförståelse alt. väljer att läsa på om det själva.

    /Monica

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: