Popcornhjärna tar en vit vecka

Att säga att jag ska ta en bloggpaus är ju lite överflödigt för på den fronten har det ju redan pausats en hel del. Jag annonserar i stället en större paus: en hel vit vecka från hela internet!

Anledningen? Ren och skär avkoppling, förstås. Och inte minst med anledning av vad jag nyss läst:  livet online kan orsaka ”popcornhjärna”!

En popcornhjärna är så van vid den konstanta stimuleringen av elektronisk ”multitasking” att den gör hjärnans innehavare nästintill oförmögen att göra mycket av det som görs offline; det som sker i ett så mycket långsammare – och för hjärnan mindre belönande – tempo. Det ”vanliga livet” om man så vill.

Det känns som om jag är lite väl dator- och smartphoneberoende. Jag kollar mejl, facebook, nyheter med mera så fort jag har en stund över. Eller så tar jag en stund: avbryter mig själv. Gör ofta fler saker än en i taget. Det betyder att mycket inte blir klart och att det inte blir någon vila för skallen; vila från alla intryck, en chans att tänka själv en längre och mer reflekterande stund.

Jag har tänkt tanken att det kan inte vara riktigt sunt att alltid ta in all denna slags information. Att läsa lite här, lite där, mycket fragmentariskt och lika blandat som en påse plockgodis. Jag har allt oftare känt det svårt att koncentrera mig så som jag brukar kunna koncentrera mig, och jag undrar om det kan tillskrivas tillvänjningen av ett hoppetihoppande i cyberrymden som gjort att  jag blir rastlös om jag har sysslor som kräver längre tid eller koncentration. Jag har haft den längsta svackan någonsin i mitt läsande (en mycket obehaglig upplevelser för någon som räknar skönlitteraturen som både livsluft och livslust) då jag inte kunnat koncentrera mig på läsandet eller knappt intressera mig för att slå upp en bok. Otäckt!

Vår hjärna sägs vara som gjord för att nappa på modern teknologi. Det kända (våra gamla vanliga sysslor) har inte en chans i konkurrensen med det mer okända på nätet; vi är nyfikna, vill veta vad som händer på twitter, vad som väntar bakom hörnet när vi klickar runt i cyberrymden. Ta en promenad i skogen eller sätta sig framför datorn? En skogspromenad är en skogspromenad  –  men i molnet kan det ju finnas något nytt och intressant! Den eviga stimulansen triggar dopaminerna och får oss att må bra. Men kanske inte i längden … Jag känner mig proppfull, splittrad, poppad –  och glömsk.

Official Popcorn Twist Tessellation, by infinite-origami; Ryan. Flickr CC.

Så, hur bär man sig då åt om man känner sig splittrad och misstänker att det, åtminstone delvis, kan ha att göra med ens internetvanor? Jo, antingen så provar man med en vit vecka så som jag ska försöka, läser en bok från pärm till pärm och låter bli att stoppa fingrarna i smartfånens och datorns plockgodispåsar. Eller så följer man råden enligt nedan, i en mycket fri översättning av och ur CNN:s artikel som jag länkar till i slutet:

How to cope with popcorn brain

Some people can easily switch from the constant popping of online life to the slower pace of the real world. If you’re not one of those people and the slow pace makes you jittery, here are some tips:

1. HÅLL KOLL på hur mycket tid du tillbringar på internet och vad du gör där. Notera hur du känner dig före och under tiden vid datorn. ”Everyone I’ve told to do this has come back with personal realizations,” he [professor Levy] says. ”Very commonly, people will say they tend to go online when they’re feeling anxious or bored.”

2.SÄTT GRÄNSER. Sätt en tidsgräns. Gör vad du ska, stäng sedan av. Och koppla inte upp dig igen en stund senare.

3. GLO UT. Tag två minuter och titta ut genom fönstret – kan enligt uppgift hjälpa din hjärna att sakta ner.

4. HELT UPPKOPPLINGSFRIA STUNDER. ”Jag ska inte kolla statusuppdateringar eller liknande mellan klockan sex och nio”. Men belöna mig själv för varje timme jag inte ”kollar läget”. Säg till dig själv: Jag tar tillbaka mitt liv!

5. RING EN VÄN. Tag en promenad med en vän och låt vännen distrahera dig från att ditt nästintill tvångsmässiga knappande på din smartphone!

6. TESTA DIG  om du misstänker att du är för beroende av att vara uppkopplad: the Center for Internet and Technology Addiction erbjuder ett  virtual Internet addiction test (jag har inte kollat själv – ännu).

Källan –  ännu ett lästips från Brian Kotts:

CNN: Does life online give you ‘popcorn brain’?

Att ta en paus kan också vara ett sätt att föregå som ett gott exempel – för detta multitasking påverkar ju inte ungdomarna mindre, vilket man kan läsa mer om här: Kids and Multitasking, en artikel om teknologins fördelar men även hur föräldrar kan mildra baksidorna med att vara uppkopplad – och splittrad. Från samma twittertipsare som tidigare!

Comments
3 Responses to “Popcornhjärna tar en vit vecka”
  1. Bertil Törestad skriver:

    Det här påstods en gång i tiden om lastbilschaufförers hjärnor. Man kan ju faktiskt se framrutan som en stor plasmatv-skärm….
    Lika lite då som nu tror jag att larmet ska tas på allvar.

    Men en paus kan ju vara bra av rent sociala skäl.
    Trevlig sommar!

  2. H skriver:

    Du beskriver en person som bör se upp och eventuellt skulle kunna sluta i väggen.

    och du, det där om en skogspromenad… Tror du inte att vad som helst kan ske under vattenytan eller stenen som du vänder på?! Eller bakom bladet? Och den insekten som kryper kanske är en oupptäckt art!

    Tja, inte heller jag lever som jag lär. Så är jag i den där väggen också!:/ Sömnlös med en fån som bestämmer över mitt liv!😉

    Var ruskigt rädd om dig – du är bäst när du är dig själv och du duger alldeles utmärkt. Bara var!

  3. Janis skriver:

    Bertil: Undrar om man kan jämföra lastbilschaufförens utsikt genom rutan med ständig uppkoppling på nätet, men visst får man ta larmrapporter med en nya salt. Har vilat upp mig och varvat ner, och det var riktigt skönt det! Nästan fyra böcker lästa på en vecka, det var underbart!
    Trevlig sommar till dig också!

    H: Ja, man måste komma ihåg att lyssna inåt så man har koll på vad man gör och hur man mår. Och skogen är förstås full med överraskningar om man tar sig tiden att titta. Jag stod länge och tittade på en ödla häromdagen, och den stod och tittade på mig. Det var en trevlig stund. Hoppas du återfår krafterna och sen lyckas hålla dig långt ifrån alla väggar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: