Föreskrifter om introduktionsperiod och kompetensprofiler från Skolverket – och en grej till

Möjligen ett något överdrivet bildval ... A helping hand, by Forrest Runner. FLickr CC, some rights reserved.

Föreskrifter om introduktionsår och kompetensprofiler från Skolverket (länk) 

OK, då var det klart – nu vet nya lärare (de som inte hunnit arbeta ett år och de blivande nya lärarna) vad som ska gälla för introduktionsperioden och utifrån vilka kriterier de ska bedömas. Vi lyckliga satar som slipper bör nog ändå läsa kompetensprofilerna. De gäller ju oss också, även om vi inte behöver genomgå ett test.

Tyvärr går kompetenskraven inte att kopiera från Skolverkets pdf, annars hade jag serverat dem här. Jag bjuder i stället på en länk till en artikel om en av många nya lärares svårigheter den första tiden i yrket, den att hålla en bra ordning i klassrummet: Neewsweek – Blackboard Jungle, varifrån jag citerar:

Back in the ’60s [c]lassroom management was not an issue (skriver den amerikanske artikelförfattaren). We had more than 35 kids in a class, but even first graders knew you sat with your hands folded, eyes on the board, and mouth shut. If you got out of line, you might be sent to the corner.

Now when you talk to new teachers [t]heir biggest complaint is that no one teaches them how to control a classroom. For the small fortune they spend to get a teaching degree, they get plenty of pedagogy (”Reflections on Learning” is a typical course name), which they generally don’t use. But their professors never seem to get around to teaching ”Keeping Kids Under Control 101.”

I artikeln berättas om en nyexad lärare som tog över en klass många lärare redan försökt få ordning på. Inte heller hon lyckades.

”I felt absolutely like a total failure. The only thing I was proud of was that I never cried in front of the kids. But I cried everywhere else: in supply closets, on the subway, at home.” Even though Scoggins had earned a master’s in education, she said, ”very practical things were never taught.”

Den amerikanska staten satsar nu miljontals dollar på att träna nya lärare i ”hands-on training in a real classroom”. I den svenska lärarutbildningen har vi verksamhetsförlags utbildning (VFU) vilket jag inte tror de har i USA, men visst kunde vi vara mycket bättre förberedda de flesta av oss. Jag undrar hur mycket stöd nyexaminerade lärare som ska klara provårets kriterier kommer att få på sina ”prövoanstaler”. Det handlar inte bara om att hålla ordning i klassen, i kompetensprofilen ordas till exempel om att individualisera undervisningen, detta svåra, svåra, även för rutinerade lärare mycket svåra. För den nyexaminerade läraren här ovan, Jennifer Scroggin, gick det i alla fall bättre när hon inte behövde tampas med problemet alldeles ensam:

No such programs (den nya statliga satsningen på att lära nya lärare hantera klassrumssituationer) were available to Scoggins, who thought about quitting teaching altogether after her disastrous first year. But, she said, ”I had never been interested in doing anything else.” So she tried again at a different Harlem school, and was assigned to an experienced team that gave her support. ”If I was having a problem with a child, someone would come into the room to observe and give me advice,” she said. ”I felt like they had my back.” Lots of new teachers wish they could say the same.

Jag tror inte, nej jag vet, att jag inte hade fixat alla 19 punkter i kompetensprofilens tre paragrafer som gäller för lärare, under mitt första år. Nu tror jag inte att detta egentligen krävs, det är lämpligheten som bedöms. Och stöd ska ges. Jag undrar bara var alla dessa kompetenta mentorer som välkomnar uppgiften ska hittas (när redan VFU-handledare varit och är en bristvara). Och jag oroar mig för hur mycket stöd den bedömda nybörjaren kommer att få, i verkligheten, alla föreskrifter till trots.

Samtidigt hade jag varit tacksam för det stöd som det nya introduktionsåret nu ändå sägs ska kunna ges den nyexaminerade läraren. Det kan nog bli bra. Om det fungerar som det är tänkt. Och inte har några av de baksidor man lätt kan föreställa sig. Vi får se.

Tack till Brian Kotts för twittertipset om nya amerikanska lärares praktiska svårigheter!

Comments
6 Responses to “Föreskrifter om introduktionsperiod och kompetensprofiler från Skolverket – och en grej till”
  1. Riskerar inte legitimeringen att bli en formsak efter ett tag? Inflation i betyg, inflation överallt.

  2. Bertil Törestad skriver:

    Det är nästan det troligaste!

  3. Janis, i det här yrket är man aldrig fullärd. Det är både ett plus och ett minus. När det gäller introduktionsperioden måste den nog också ses som ett pekfinger till skolorna att ta hand om de nyexade lärare man anställer. Alla krav som ställs på läraren ställs ju också på den skola som ska se till att man får lära sig allt det. Det som kanske skulle behövas som komplettering är tydligare krav på handledningen.

  4. Janis skriver:

    Tack, Helena – jag vet att man aldrig blir fullärd och att ansvaret inte kan vara den enskilda lärarens ansvar att helt själv bära, men behöver påminnas; för de första årens väldigt-långt-ifrån-fullärd kan vara ganska tunga … Man vill ju så väl och så blir det ibland så där lagom bra eller fiaskoaktigt …
    Tydligare krav kan kanske hjälpa, men först återstår väl att finansiera reformen så det öht finns ”behörighetsår” att erbjuda, det verkar illa med det!
    /Janis

Trackbacks
Check out what others are saying...


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: