Världens mest innovativa årskullar gick i ”flumskolan”

Troed Troedsson talar om en en innovativ, kreativ och kritisk befolkning – och att det var vad precis vad den gamla ”flumskolan” fostrade.

Sveriges befolkning är världsbäst på innovation – varför har jag inte hört detta tidigare, utan bara matats med Pisa-rapporter?

Comments
13 Responses to “Världens mest innovativa årskullar gick i ”flumskolan””
  1. Bertil Törestad skriver:

    Jag trodde framtidsanalytiker uttalade sig om framtiden!
    Undrar hur han har gjort sina jämförelser?

    • metabolism skriver:

      Jag tror framtidsanalytiker uttalar sig om det som angår, och kan diskutera både nutid och förfluten tid – särskilt som allt hänger ihop, och i synnerhet när nutiden pekar mot en framtid som blir en karbonkopia av en dåtid vi varken ska eller kan upprepa. /Janis

  2. Bertil Törestad skriver:

    Framtiden vet vi mycket lite om. Titta bakåt och se vad man spådde skulle hända i vår tid. Framtidsanalytiker och trendspanare och allt vad det heter ligger på samma trovärdighetsnivå som astrologer.

    • metabolism skriver:

      Först kritiserar du att framtidsanalytikern inte uttalade sig om framtiden utan om nuet och dåtiden, sedan kritiserar du honom och hans likar för att skåda in i framtiden som hur som helst inte låter sig göras? Men vad tycker du då om det han säger, att många de innovativa människor (enligt utmärkelsen från EU) som finns och verkar i Sverige i dag gick i den s.k. flumskolan? /Janis

      • Bertil Törestad skriver:

        Framtidsanalytiker blir man om man kallar sig det.

        Socialdemokraterna hade också makten mesta tiden.
        Kan inte lika gärna deras regim skapat de innovativa
        människorna? Att bara ta ut skolan som enda förklaring verkar ytterskt polemiskt och vinklat.

        Förresten: hur har jämförelksen med andra länder gått till? Det är så typiskt att tro att det egna landet är enastående dåligt eller bra, utan referens än till annat än sin egen upplevelse.

  3. metabolism skriver:

    Jag lyssnar mest till Spanarna i P1!😉

    Självklart spelar mer än skolan in, men nog finns det en poäng att bemöta all kritik mot ”flumskolan” med att den ändå fostrade kompetenskraftiga individer, det är det ju inte bara denna EU-utmärkelse som visat på? Som en motvikt till PISA-rapporten – i mitt inlägg undrar jag ju inte mer om över varför jag inte fått höra något som detta (att vi inte alltid är usla i jämförelser med andra länder.
    Jag tror EU-utmärkelsen fått kritik, men jag har inte satt mig in det. PISA får också kritik, men ändå så tuggas den rapporten om och om igen.
    Jag som växte upp i ett Sverige med större framtidstro tror att detta betytt minst lika för mig som min skolgång. Hur påverkar bilden av den usla skolan (och även misstron till högre utbildning som en väg till ett vuxenliv med meningsfullt arbete) mina barns och elevers framtidstro, vilja och förmåga till innovation?
    /Janis

  4. Bertil Törestad skriver:

    Skolan blir absolut inte bättre av att man söker efter bevis på hur bra den EGENTLIGEN var/är.
    Ska vi börja föra in resonemang om hur utmärkt den urusla skolan var, hinner vi inte förbättre den.

  5. metabolism skriver:

    Hur mycket tid kan det ha tagit att ha spelat in youtube-klippet? Lite mer än de 9 minuter det tar att lyssna till vad Troedsson säger. Nog har vi tid med det.
    Än mer tid har väl ändå den negativa debatten om hur usel skolan är och har varit tagit (och ännu tar) – betydligt mer tid! Tid som vi i stället kunde ha lagt på att lära av det som fungerar i dag och det vi tror kommer att fungera i morgon. Vilket innebär att vi faktiskt kan behöva ta lite tid för att även påtala att allt inte varit/är skräp. En motvikt för att inte bilden av skolan ska kantra totalt och vi utgå från felaktiga premisser.
    Vad som däremot tar OERHÖRT mycket tid är att arbeta för att förbättra skolan, och där hoppas jag att lärare framöver ska ges mycket tid för att arbeta för detta.
    /Janis

  6. Bertil Törestad skriver:

    Behöver vi ägna kraft åt att lära oss det som fungerar?
    I en professionell lärarroll måste man vara självkritisk även om det är förståeligt att man vill försvara den egna verksamheten.

    Låt oss arbeta för en bättre skola. Där är vi ju i alla fall överens. Hur tycker du att den ska bli bättre?

    torestad.blogspot.com

    • metabolism skriver:

      Jo, vi behöver ägna kraft åt det som fungerar – i den mening att vi delar med oss till varandra! Självkritik är en viktig sak, men idéer måste vi dela.

      Hur den ska bli bättre? Allt som gör den angelägen för eleverna och kunskapande på en och samma gång. Men det är en för svår fråga att snabbt besvara och jag sitter inte inne med lösningen. Som tur är är det en fråga som diskuteras oavlåtligt i bloggossfären, men måste diskuteras mer och oavbrutet i lärarkollegierna ute på skolorna. /Janis

      • Bertil Törestad skriver:

        OK. Du menade lära andra. Det var en aning oklart.
        Jag misstänkte att du bara hade svävande ord som angelägen och kunskapande att komma med?

        Läs inlägget om ”Dimmiga dalar” på min blogg
        torestad.blogspot.com

  7. metabolism skriver:

    Orden i ”dimmornas dal” – ”Där mötte mig ord som möten, relation, arena, aktör, perspektiv, roller, utveckla, lärande, samtala, kommunikation, delaktig, demokratisk, växa och dialog”, för att citera ditt inlägg – visst kan de riskera att inte bli mer än svävande, kanske till och med tomma ord. Precis som orden i vår läroplan eller i en regeringsdeklaration eller vad som helst.

    Men de är ord i skolans diskurs, mycket klara för många inom skolan och värda att tas på allvar. De får det värde vi ger dem, (vi kan heller inte göra oss av med dem för hur skulle vi då gå i dialog med varandra utan orden?) vilket förstås kräver att orden som kan riskera att stanna vid abstraktioner följs av konkreta handlingar. Så det blir mer verkstad än snack.

    Om jag talar om ”angeläget” för eleverna (som i motivation/subjektiv relevans) eller ”kunskapande” (som i att lära sig något i skolan, men utan att nu gå in på vad kunskap är, för det är en gigantisk fråga) så kan det tyckas svävande, men för mig är det inte det även om jag inte här i kommentarsfunktionen tar mig utrymmet att orda mer om det.
    Jag kan nog vara oklar emellanåt – på bloggen blir ju ett inlägg ofta något som följer på många andra inlägg, en pågående diskussion och mina inlägg vänder sig kanske ofta till trogna läsare, som följt mina resonemang och kan läsa mellan raderna. Men jag tror också att om man läser utan glasögon färgade av en på förhand bestämd uppfattning eller inställning, så förstår man också lättare vad den som skriver menar.

    Vad jag menade var inte bara lära andra utan också/mer att lära av varandra.

Trackbacks
Check out what others are saying...
  1. […] Tysta Tankar, Christer, Metabolism, […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: