Uppdatering: Maciej Zaremba i DN: reportageserie om den svenska skolan

Jag läste en annan helt artikel igår än den kloke Björn Kindenberg i hans inlägg på Skola och Samhälle. Visst tänkte jag att den där gamle f.d. rektorn, han var allt en reaktionär en, och att den kritiserade kvinnliga rektorn som drog in med nya idéer kunde ha fått större utrymme i reportaget att förklara vad hon strävat efter att uppnå. Men mina tankar stannade där – det var ekonomin i den kommunala skolan och nedskärningarna som som jag främst såg. Och kavalkaden av rektorer. Jag kände förutom  täta rektorsbyten igen beskrivningen av”olikvärdigheten” i den svenska skolan och tanken att skolan är med att återuppbygga klassamhället. Jag kände igen mig i frustrationen hos föräldrar som inte kan utkräva ansvar då ingen inom skolans alla hierarkier tar ett ansvar , och skuld- och ansvarsfrågan blir en evig katten på råttan-lek och ingenting blir gjort. Jag kände igen mig i budgetar som är satta att hålla och rektorer som får gå om så inte sker.

Jag vet inget om hur en skola kunde uppleva  förändringar efter kommunaliseringen; om sådana horribla förändringar som artikeln beskriver/utmålar, för jag var inte med på den tiden. Men jag har som aktiv förälder stångat pannan blodig när vi hållt fram våra barn som mer värda de kommunala medlen än de massiva betongfundamenten som skulle gjutas. Och jag minns när Wernersson-pengarna sades ha försvunnit in på äldrevårdens konto. Minns inte om det var när dagiset skulle lägga ner, eller grundskolan några år senare. En räddades av föräldragruppen, den andra strök med och det gav konsekvenser många år framöver (det blev ganska trångt på de resterande skolorna i området).  ( De hade visst räknat lite fel på elevunderlaget). Jag känner igen att ämneslärare kvackar inom ett annat ämne de inte har kompetens för och inte vill kvacka i. Jag känner inte igen mig i att  lärarkollegiet misstror sin rektors reformiver och pedagogiska ledarskap, däremot har jag upplevt den totala frånvaron av pedagogiskt ledarskap under flera rektorers ledning. De var väl främst upptagna med att hålla budget.

Jag är glad att Björn Kindenberg fokuserar på det han fokuserar på,  det är viktigt. Men så länge jag lever i den här verkligheten, så är det i min berättelse fortfarande ekonomin och nedskärningarna som står i centrum.

* * *

1. Så vandaliserade kommunen en skola. (länk DN)

Det är som en ond skröna, en berättelse så bisarr så den inte kan vara sann. Men jag behöver inte gå längre än till mig själv som förälder till barn i skolan och som lärare för att känna igen mig i alltför mycket, även om det bara är en bråkdel  i jämförelse med vansinneshistorien om Tolvåkersskolan i Kävlinge kommun.  Jag kommer naturligtvis följa Maciej Zarembas nya reportageserie i DN. Och jag hoppas att allt inte kommer att vara nattsvart utan att vi visas på de goda exemplen också. För de behövs, av flera anledningar.

File:Ogle County Polo IL Abandoned School2.JPG

Abandonded school. Wikimedia commons.

Comments
3 Responses to “Uppdatering: Maciej Zaremba i DN: reportageserie om den svenska skolan”
  1. Tweedelee skriver:

    Jag känner med en rysning igen mig i det du skriver också. Både som förälder och lärare. Mycket av det som stod i artikeln känns plågsamt nära.

  2. Ja, även om Kävlinge verkar extremt på alla fronter, så återkommer samma problem eller vissa problem i många skolor. Kommunala och fria…

  3. metabolism skriver:

    Jag har just läst Aftonbladets ”Skolraset” på nätet och tycka vad man vill om Ab:s initiativ – som man kan tänka mycket om, och tänka mycket olika om eller tänka både si och så om, på en och samma gång – så slås man av de många rapporterna om icke fungerande skolor och/eller undervisning i kommentarsfälten.

    Samtidigt som jag är rädd för vad den svarta bilden kan betyda för skolan, så hoppas jag att krisrapporteringarna i både AB och DN kan göra att politiker inte längre kan blunda, så som de blundar.

    Det är inget nytt som rapporteras, det vet varje lärare/elev/förälder som i sin egen närhet upplevt samma sak i större eller mindre skala – kanske kan medias rapportering göra att det inte kan fortsätta skjutas under mattan?

    Eller så blir det en mediestorm i en vecka eller två, och sedan kommer en annan kris som tar allt fokus. Och så kan kommuner som ser skolan som en alltför stor utgiftspost fortsätta skära i höstbudgeten. För att de vet att det går.
    /Janis

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: