Det japanska blå

Blue Poison Dart Frog

Klar/giftblå groda på blad/i grönskan. Image via Wikipedia, CC license.

En gång under utbildningen talade vi vid något tillfälle om hur språket påverkar en människas perception. Det var särskilt en sak som fångade mitt intresse: något exempel på när japanska prepostioner var annorlunda än bland annat svenskans, och där en sak på ett bord inte låg PÅ ett bord, utan häftade vid ytan på ett helt annat sätt. Jag har letat som en tok flera gånger efter artikeln eller sidorna i en bok, men utan att hitta den.

Detta gamla olösta mysterium får mig förstås att fastna för en rubrik så som denna:  ”Representation of colour concepts in bilingual cognition: The case of Japanese blues”.

Jag hinner dessvärre bara läsa abstraktet (säger man så på svenska?).  Studien utgår ifrån tidigare studier som visat att vi är mer benägna att tycka att två färger är lika varandra om de hör till samma lingvistiska kategori. Blir man då tvåspråkig kan ens perception av färgerna förändras.

[J]apanese contrasts with English in that it has an additional monolexemic term for ‘light blue’ (mizuiro). The aim of the paper is to examine to what degree linguistic and extralinguistic variables modulate Japanese–English bilinguals’ sensitivity to the blue/light blue distinction. ‘

Results showed that those bilinguals who used English more frequently distinguished blue and light blue stimulus pairs less well than those who used Japanese more frequently. These results suggest that bilingual cognition may be dynamic and flexible, as the degree to which it resembles that of either monolingual norm is, in this case, fundamentally a matter of frequency of language use.

via Cambridge Journals Online – Abstract – Representation of colour concepts in bilingual cognition: The case of Japanese blues.

Jag såg också ett tv-program en gång visade på hur olika talare av olika språk uppfattar olika färger, jag tror det till och med talades om hur en del färger helt saknas i vissa språk. Tänker jag efter saknar nog många av oss förmågan att urskilja färger, även om vi talar samma språk – det beror på hur viktiga färger är för oss. En målare eller en modeskapare har förstås både ett mer utvecklat sinne och språk för färger. Tänk vad oerhört viktiga orden är för hur vi förstår världen!

När ”katedersäsongen” (vilken färg har den? Ännu en anledning att inte kalla undervisning för katederundervisning!) är slut ska jag återkomma till studien. Ligga på en klargrön gräsmatta, under en himmelsblå himmel och kanske med ett glas orangeröd dryck,färgad av små röda löss och brandgula apelsiner,i handen. Aj, då – jag ser att jag behöver utveckla min färg-vokabulär!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: