Likvärdiga introduktionsår?

Jag undrar om det nya introduktionsåret för nyexaminerade lärare kommer att se något så när likvärdigt ut? För det kan ju påverka hur den nyexaminerade läraren klarar av sitt arbete. Och får eller inte får sin legitimation.

Den första tjänsten kan ju se väldigt olika ut, menar jag, så risken är stor att det gör introduktionsåret också.

En tjänst kan innehålla olika antal lektioner (även om undervisningsminuterna bör överensstämma ganska bra), antal klasser och individer att lära känna och skapa relationer till, olika många undervisningsgrupper och därmed antalet planeringar som ska göras.          En tjänst kan innebära ensamt, delat eller inget mentorskap. En tjänst kan inkludera 125 skriftliga omdömen att skriva – eller färre. Eller betydligt fler (kanske hela skolans elevers, till och med, om du är musiklärare). En tjänst kan innebära inga nationella prov att bedöma –  eller 150 gånger 3. Plus kanske 50 gånger 3 till,  om du i ett anfall av sinnesförvirring utbildade dig till lärare i både svenska och engelska och har flera nior. (Alla siffror är bara exempel, det kan som sagt se oerhört olika ut.) Förutom dessa skillnader finns det förstås ännu fler som handlar om skolans organisation, de socioekonomiska villkoren i skolans upptagningsområde, med mera.

Vi behöver inte gå längre än till de tre innehavarna av denna blogg för att se skillnader, våra tjänster ser eller har sett ganska olika ut. Om vi sen tittar oss omkring så ser det ännu mer olika ut. En f.d. studiekamrat undervisar till exempel bara på förmiddagarna 4 av 5 dagar, på sin heltid. En annan har ett schema som ser ut att komma från helvetet. Jag erbjöds två tjänster när jag började min bana för två år sedan, och valde den med 8 undervisningsgrupper och 4 planeringar före den med det mångdubbla. Jag var ändå snubblande nära att gå in i väggen vid ett tillfälle. Hur bedöms sådant när en legitimation ska utfärdas?

Fler frågor om lärarlegitimationen hittar du hos Flumpebloggen.

Och Björn undrar över ämnesexperter som cementerar skolans förlegade indelning av kunskap i ämnen (och timplaner).

PS

På tal om antalet klasser och undervisningsgrupper/planeringar – vad tycker ni är rimligt och orimligt när det gäller de sakerna?

Comments
6 Responses to “Likvärdiga introduktionsår?”
  1. Otroligt intressanta, men framför allt relevanta frågor som jag hoppas kommer skapa en vidare diskussion. Jag har funderat mycket kring de här frågorna även innan beslutet om lärarlegitimation togs.

    Jag tänker också i termer av åtgärdsprogram. Bestämmelserna kring åtgärdsplaner skärps markant i den nya skollagen, t.ex. ska en elev få rätt att överklaga åtgärdsprogrammen.

    Det är en otrolig skillnad om en lärare vare sig om h*n är nyexad eller erfaren, arbetar i socialt utsatta områden eller inte. För de lärare som har flest elever att betygsätta och de tuffaste schemana med upp till 30 lektioner i veckan blir det i värsta fall väldigt många planer att skriva och kommunicera med eleverna.

    Här är det viktigt, såsom bland annat Morrica återkommer till, att vi lärare blir duktigare på att ta ansvar för vårt uppdrag även genom att avgränsa det. Här krävs en bra dialog med skolledningen naturligtvis och att lärare inte bara tyst bär sitt ok och på så sätt åsidosätter elevfokus för det är eleven som drabbas när lärarens uppgifter inte fungerar i praktiken. Ansvarsfördelningen mellan lärare, skolledning och huvudman är mycket tydligare i nya skollagen, vilket är en viktig förutsättning.

    På punkt efter punkt kommer skolreformerna att kosta pengar hur man än vrider och vänder och det är ju bra – kvalitet kostar och det måste det få göra. Frågan är bara vem eller vilka som kommer att få betala. Stora förändringar, även om de är efterlängtade och långsiktigt bra kommer också svida rejält innan de är genomförda.

    • metabolism skriver:

      Jag tror en Lex Maria i skolan är nödvändig. Jag ska snart skriva omdömen igen för samma elever som jag skrivit omdömen för gång på gång med med samma formulering om att de behöver extra stöd – extra resurser som de ännu inte fått i någon eller bristfällig form. Jag pratar om sakernas tillstånd, är upprörd, ledsen, uppgiven. Men gör egentligen inget mer än för det uppåt ett steg. Jag borde föra mitt vittnesbörd högre, och vidare till en motsvarighet till socialstyrelsen.

  2. En intressant fråga är då när en sådan lag kommer att gälla rent formellt? Hur stora ska bristerna vara? Det handlar om otroligt många avvägningar i skolvärlden, komplexa frågor att ta ställning till, inte minst tolkningen av vad mobbning är – en fråga som verkar så otroligt självklar, men är den det? Läs gärna mitt inlägg om en tänkt ”Lex Bjästa”.

    http://lararegertie.blogspot.com/2010/06/fler-reflektioner-kring-mobbning.html

    • metabolism skriver:

      Ja, den blir inte lätt för någon. Men ur ett individuellt lärarperspektiv kan ju magkänslan vara ledande – när man känner att det inte längre kan fortsätta som det gör …
      Läste med intresse ditt inlägg om Lex Bjästa, mobbning är en mycket svår fråga att hantera, det är sant och riktigt.

Trackbacks
Check out what others are saying...
  1. […] 2. Likvärdiga introduktionsår? Jag undrar om det nya introduktionsåret för nyexaminerade lärare kommer att se något så när likvärdigt ut? För det kan ju påverka hur den nyexaminerade läraren klarar av sitt arbete. Och får eller inte får sin legitimation. Den första tjänsten kan ju se väldigt olika ut, menar jag, så risken är stor att det gör […] […]

  2. […] Folkpartiet, Lärarstudent, Metabolism, En Ung Humanism, Lärarförbudet  Share this:TwitterFacebookLike this:GillaBli först att gilla […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: