Utveckla språket med litteratur. Men hur?

nationallitteratur

I kursplanen för Svenska som andraspråk B ska betoningen i litteraturundervisningen ligga på svensk 1900-talslitteratur.

Det här med att hitta böcker till elever är inte helt lätt, så nu behöver jag tips och råd.

Så här är det: mina elever läser svenska som andraspråk. Det betyder att de behöver träna på sin svenska. Inget konstigt med det. Problemet är att böcker som har ett lämpligt innehåll för deras mognad ibland har ett för svårt språk, eller så är böckerna så långa att eleverna protesterar. De vet att de inte kommer att orka. Jag kan heller inte sätta lättlästa böcker i händerna på dem eftersom de läser för bra. Vad göra?

Hamna i Pojken-som-kallades-det-träsket? För där har de vadat runt ganska länge nu. Språket brukar inte vara några problem där, men de måste ju komma vidare. De vill in på högskola och universitet så de måste läsa svårare böcker, men jag hittar ingen smidig övergång mellan ”Såld” och ”Doktor Glas”. Visst kan man diskutera innehållet i böckerna, men det är språket som utgör det största problemet. Jag är för det här med närmaste utvecklingszonen, men det finns ju gränser och jag vill inte skrämma dem, utan utmana dem.

Häromdagen tänkte jag att jag skulle behöva förkortade versioner av böcker. Inte lättlästa, utan förkortade.

Hur gör ni andra? Det här gäller ju inte bara svenska som andraspråk, utan även engelska och moderna språk. (Och om man vill kan det här ju gälla alla situationer där man vill höja nivån utan att skrämma elever…)

Comments
4 Responses to “Utveckla språket med litteratur. Men hur?”
  1. Morrica skriver:

    Det korta svaret, gällande grupper på ungefär den nivån där jag får uppfattningen att din grupp befinner sig:

    Vi jobbar med ett kapitel i veckan. Innan vi läser kapitlet pratar vi om det – vad tror vi kommer att hända? Varför tror vi det? Vad hände senast? (inför första kapitlet modifierar man givetvis detta lite) Vi går igenom ord och uttryck de kommer att möta och som kan komma att ställa till problem i kapitlet. Sen läser vi, högt och tyst omväxlande. Avslutningsvis skriver de någon form av logganteckning (jag använder olika varianter under samma bok för att det inte ska bli bara rutin) över kapitlet vi just behandlat och så kastar vi oss över nästa.

  2. Du/ni har säkert läst Gunilla Molloys ”Reflekterande läsning och skrivning” (recension i min kollegas bokblogg: http://bookisblogg.blogspot.com/2010/11/reflekterande-lasning-och-skrivning.html) men jag tror att ni kan få många tips och idéer om ni läser om den boken. Den är ju inte alls skriven ur ett SVA-perspektiv men det går lika bra att tillämpa på all läsning och skrivning.

    Jag tror inte att förkortade böcker hjälper era elever, jag tror de behöver samtal och diskussioner för att komma in i böckerna på djupet. Jag håller med Morrica om att ”gemensam läsning” med gemensamma reflektioner är ett mycket bra att få eleverna att klara av betydligt svårare litteratur än vad de själva tror de är kapabla att läsa. Dessutom brukar de gilla böckerna ännu mer efter ett sådant arbetssätt.

  3. crw skriver:

    Jag vet att En komikers uppväxt, Ondskan och Eldens hemlighet (Mankell) används på min skola, vet dock inte exakt på vilka kurser. Jag har själv positiva erfarenheter av att läsa Pojken i randig pyjamas med elever, men den kanske är för enkel.

    Det tar onekligen ett tag att vänja sig vid svårare text. Ibland kan det kanske vara en god idé att mjuka upp eleverna med lite svårare noveller som man läser och diskuterar tillsammans. Jag har själv läst Astrid Lindgren-sagor med SVA-elever på gymnasienivå (Sunnanäng, Spela min lind… osv.) vilket var uppskattat.

    Just nu känner jag mig dock inte så lyckad när det gäller bokval, de flesta av mina elever i engelska är måttligt belåtna över att behöva läsa 1984 (lättläst).

  4. Karin skriver:

    Från min ömma bibliotekariemamma:

    ”Karin bad mig hjälp dig med nga snabbtips på lagom lättlästa ungdomsböcker för läsovilliga tonåringar
    Tänker spontant på en spännande och delvis och mkt bra serie om tre böcker av Suzanne Collins: Hungerspelen; 24 deltagare, bara en överlever, allt direktsänds. De är inte svårlästa, men absolut inte tillrättalagt lätta heller. Spänningen tvingar en att läsa vidare! Omåttligt populära blad både killa och tjejer.
    Jan Guillou: Ondskan finns både i lättläst och vanlig version. Går alltid hem, speciellt hos killar.
    Kate Cann har skrivit flera bra böcker både med killar och tjejer som huvudpersoner. Även Joyce Carol Oates har skrivit flera bra ungdomsböcker.
    Douglas Foley, som har skrivit de populära böckerna om Habib, har även skrivit för äldre tonåringar; Shoo bre, och Shoo len. Mest för killar.
    Katarina von Bredow och Christina Wahldén är två mkt bra och populära ungdomsboksförfattare.
    Gå in på Sthlms stadsbiblioteks hemsida och skriv ”unga vuxna” i sökrutan. Då för du upp en blandad kompott på 262 träffar – alla är inte högsta kvalitet, men det är en tipslista. Klicka vidare på ”mer info om” så kan det hjälpa dig att välja.
    Centrum för lättläst har på sin hemsida en speciell sida för lärare, där kan du också få många tips.
    Lycka till!
    hälsn. Vera”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: