Tråk och lust

boring students

"Boring students", under the bridge, Oxford av AndyRob. Via Flickr. CCby.

Under planeringen av terminen (och som vanligt sker det mesta i huvudet och resulterar inte i några uppgifter eller konkreta lektionsplaner) sliter jag ibland mitt hår när jag inser att eleverna kommer att tycka att mitt upplägg är tråkigt.
Jag försöker lugna mig med skolans ”men vissa saker är tråkiga och de måste man lära sig”.
Då tänker jag på lärarutbildningen och att det lustfyllda är det som också är meningsfullt, och genast blir tanken om att lära sig att ha tråkigt rätt tråkig. Dessutom är väl själva hanteringen av tråkighet inget man behöver lära sig i skolan, det är ju sådant man lär sig hemma hos torra släktingar, under den där timmen efter att sommarlovsmorgon tagit slut, eller när man är hemma hos någon vars internet inte funkar.
Och så läser jag i Fredrik Svenssons Tänk om att ”en rolig, stimulerande, engagerande skola är naturligtvis bättre på att utveckla elevers lärande än en tråkig och oengagerande.” Och det är ju självklart.
Återigen smulas ”men vissa saker är tråkiga..” sönder.
Sen läser jag Körling och hon skriver:

Vi har målat in oss ett förrädiskt hörn då vi talade om det lustfulla lärandet och glömde bort att lärande kräver insatser och mödosamt arbete. Det är också så att denna trygghetsivran gör att vi kanske inte vågar oss ned på djupet, stanna kvar i det vi håller på att lära, fördjupa oss i det och gräva en aningen djupare i kunskap och föreställningar.

Jag blir så glad av att läsa detta. För det är sant att man glömmer (läs: jag glömt) bort att slit inte är en dans på rosor. Men då blev det ännu knivigare. För även om man lyckas engagera/bli engagerad så kommer man till en punkt där man vill ge upp. När mina elever jobbar med ett projekt så kommer de till en punkt när de fastnar. De kommer inte på hur de ska lösa uppgiften och de vill ge upp. Min reaktion brukar bli ett glatt ”Hurra! Men det betyder ju att du jobbar ändå! Det är helt normalt att vilja elda upp allt man gör efter ett tag. Det betyder att du är på rätt väg! Gör något annat ett tag”. De ser rätt skeptiska ut. Någon vecka senare, efter en hel del sittande och inaktivitet (som det ser ut utåt alltså) lossnar det igen. Men den veckan är jobbig, både för mig och eleverna. De lider av sin ”skrivkramp” och tycker att min uppgift är skit, att lektionen är skit och så surar de och sitter på facebook i ren protest i ett par timmar. Och där går jag runt och säger att det är helt normalt att fastna, att jag gör så själv och att det är ett tecken på att man vill lösa uppgiften, samtidigt som jag tycker att det är jobbigt och att jag känner mig som en dålig lärare som inte lyckas ha leende och engagerade elever hela lektionen ut.

Så ja, lust är viktigt, men det går inte att undvika tråk. Och tråket, eller tiden då man gör ingenting är viktigare än man tror. Det sa de i Filosofiska rummet den 26/12. Den 10/10 pratade de om lusten att lära.

Det är ett jäkla balanserande.

Comments
3 Responses to “Tråk och lust”
  1. Emelie skriver:

    Väldigt intressant! Jag har skrivit en del om det här också. I estetiska ämnen är lusthetsen ännu värre än i teoretiska ämnen. Där ”får” vi inte ens säga att vissa saker är tråkiga, men att man måste lära sej dem ändå. Men jag håller med Körling. Problemet ligger till stor del i att vi tror att lust måste manifesteras i det du beskriver: leende och lustfyllt arbetande elever hela lektionerna. Den bilden liknar ju mest en propagandafilm från valfri diktatur! Att svettas och slita sitt hår kan också vara lustfyllt. Ett visst mått av ångest hör till den kreativa processen och kan på sätt och vis vara lustfyllt i sej. Jag tror jag måste skriva om det här igen…

  2. janlenander skriver:

    Det finns en forskning som pekar på att man känner sig lite nedstämd i sin mest kreativa fas innan det börjar lossna. Det finns mycket erfarenhet bakom att lärande sker som någon slags berg och dalbana där det inte känns lätt hela tiden. Sven-Eric Liedman lyfter ofta fram i sina sköna böcker behovet av tid för idéer att växa till sig. Arbete, uppförslut och tråk är en del av lärandet men det betyder inte att allt tråk är bra för ibland är det inte bara så att saker känns så, ibland finns det meningslösa aktiviteter, ibland finns det lärare som inte har förberett tillräckligt väl, använder fel metoder för att lära ut ……

    Vi kan garanterat alla ta och förbättra oss som lärare men det betyder inte att vi ska känna oss dåliga och hänga med huvudet. Det finns många vägar till målet för eleverna och lärare som engagerar sig behövs.

Trackbacks
Check out what others are saying...
  1. […] Nog för att det är bra med engagerade föräldrar och att man ibland önskade mer av den varan, men någon måtta får det ju vara. Jag gillar ändå denna del av ett citat ur artikeln: ”What Chinese parents understand is that nothing is fun until you’re good at it. To get good at anything you have to work”. Lite mer av den inställningen hos våra elever skulle det göra enklare för både elever och lärare. Men som alltid, med måtta! Monica skrev om kul och tråkigt här, i ”Tråk och lust”. […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: