Lära av Finland

Paavo Nurmi at the 1920 Summer Olympics in Ant...

Paavo Nurmi får symbolisera den finska skolans resultat i skolornas WM: PISA. Image via Wikipedia

Finland hålls ofta fram som föredöme när det gäller utbildning och skolans resultat, åtminstone det slags resultat som mäts och rapporteras i PISA-rapporten.

I en artikel i Boston Globe skrivs om hur Finland, som för 25 år sedan befann sig ungefär i samma situation där bl.a. USA och Sverige befinner sig i dag, valde en annan väg än den som USA – och Sverige –  nu ser som en väg mot bättre resultat i skolan: de standardiserade testen.

Finland sägs ha lyckats uppnå både god inlärning och resultat som är oberoende av elevernas socio-ekonomisk bakgrund på ett helt annat sätt:

Finland has a different approach to student testing and how test data can or should not be used. Finnish children never take a standardized test. Nor are there standardized tests used to compare teachers or schools to each other.

Lärare, elever och föräldrar sägs alla vara  involverade i både bedömningen och i att avgöra hur väl skola, lärare, eller elever gör det de ska göra. Politiker och administratörer hålls informerade hur utbildingssystemet fungerar genom stickprovskontroller (sample-based learning tests) som inte sätter press på skolorna, och genom forskning som fokuserar på att bättre förstå hur skolor fungerar. Föräldrar och politiker anser att lärare som arbetar tätt tillsammans med föräldrar är de som bäst kan bedöma barnens kunskaper.

Finland has created an inspiring and respectful environment in which teachers work.

Alla lärare ska vara välutbildade både vad det gäller pedagogiska färdigheter såväl som ämneskunskaper. Finska föräldrar och myndigheter har samma höga förtroende för lärare som för läkare. Finska lärare arbetar som självständiga professionella och spelar en nyckelroll i kursplansarbetet och utvärderingen – vilket drar till sig ”the most able and talented” unga till läraryrket.

Educational leadership is also different in Finland. School principals, district education leaders, and superintendents are, without exception, former teachers. Leadership is therefore built on a strong sense of professional skills and community.

Vad kan då USA lära sig av finländarna? frågar artikelförfattaren Pasi Sahlberg, generaldirektör vid Center for International Mobility and Cooperation vid Finlands utbildningsdepartement, och ger själv tre svar:

1) Ompröva ”val” och ”tävling ”- det fungerar inte –  vilket Finland fokus på rättvisa och samarbete visar på.  Och lärararlöner baserade på elevernas provresultat eller friskolor finns inte ens på kartan för finländarna.

2) Tillhandahåll statligt finansierad universitetsutbildning för lärare och ge mer proffessionellt stöd i deras arbete, samt gör läraryrket till ett respekterat yrke. Så länge lärare inte är betrodda i sin yrkesutövning och respekterade som professionella kommer inte unga talanger att välja läraryrket.

3) USA behöver ta lärdom av andra länder. Det går inte att vila på gamla lagrar.

* * *

Även om artikelförfattaren vänder sig till det amerikanska utbildningsväsendet, och även om Finland måste sägas vara ett långt mer homogent land än både USA och Sverige, finns det mycket även för Sverige att lära av Pasi Sahbergs tankar om skolan. I grunden handlar det väl om att respektera lärares autonoma professionalitet och värna elevernas lärande. Detta sagt utan att egentligen ha närmare kunskap om den finska skolan, men utifrån Pasi Sahlbergs ord.

I Framtidens skola = standardiserade tester? skriver Björn om vad orsakerna till att skolan ser standardiserade tester som lösningen kan vara: tron på ”objektiva” mätningar för en känsla av likvärdighet i ett kontrollsamhälle som ersatt det gamla disciplinsamhället. I länder som tvärtemot Finland redan luckrat upp likvärdigheten, den som finns mer inbyggt i ett enhetligt skolsystem än i friskolereformerad utbildning, finns kanske ingen annan väg?

Men det kan lika väl vara tvärtom, det är så jag väljer att läsa artikeln. Om lärare får verka i en inspirerande skola där lärare är betrodda och tillåtna att utöva sin professionalitet, stödd av föräldrar, pedagogiskt inriktad skolledning, av myndigheter och politiker samt skolforskning, då kan skolan få fokusera på lärande mer än standardiserade tester och administrativt tidsödande uppgifter (t.ex. ohanterliga datasystem för bedömning, se DN) som tar tid från den kunskaps- och färdighetsutvecklande undervisningen.

Comments
8 Responses to “Lära av Finland”
  1. Jan Lenander skriver:

    Mycket intressant reflektion.

    I Skolverkets Nyhetsbrev nr 2/09 konstaterar lektor Anders Jönsson att ”Provens validitet (giltighet, reds anm) beror på hur resultaten av dem tolkas och används. Ett bekymmer är att man i Sverige ger proven flera olika syften där vissa dessutom är delvis motstridiga” Målet att skapa en likvärdig bedömning av kunskaper tvärs över skolsystemet uppnås i Finland med ett enda nationellt prov i slutet på gymnasiet. Kalibrering av kunskapskrav kan i övrigt göras lokalt, det samma gäller också särskilt stöd etc. SUCK det känns som att vi har i Sverige har ha lämnat ifrån oss den möjligheten med det fria skolvalet. Det känns som att du försöker vara optimistisk men jag har svårt att klara det.

    Kanske lite pessimistiskt men jag funderar mer kring om vi trots detta kan lära av Finland. De använder sig av stickprov för sina utvärderingar och jag undrar om inte detta skulle kunna användas i Sverige också. Då skulle kunna man kunna separera stödresurser för lärare som provbanker, diagnoser, förklaringar och exempel kring betygskriterier från själva utvärderingen av skolan och lärarna. Det stora problemen med pluggande för testet skulle försvinna.

    De övriga slutsatserna när det gäller Finlands sätt att arbeta tycker jag att regeringen och kommunerna borde ta till sig mer rakt av. På dessa områden gör Finland rätt och vi gör fel i Sverige.

  2. metabolism skriver:

    Ja, jag försöker vara optimistisk – kanske mer optimistisk än jag egentligen är. Men det finns inget annat sätt.

    Och inte är det omöjligt. Alldeles nyss (nedan) tog Mats Pertoft (mp) upp den administrativa bördan – kanske någon tar upp de standardiserade testen också?Annars får vi köra ett varv och sedan lära av våra misstag. Som alltid. Det är synd att utvecklingen ofta tar ett steg framåt, och två tillbaka.

    Twitter-citat:

    ”@MatsPertoft
    Mats Pertoft
    tycker det är hög tid att utreda hur man kan minska på lärarnas pappersarbetet så att dom hinner undervisa mer.”

    Att separera provbanker och diagnoser som stödresurser från utvärderingsverktyg (ofta väldigt bra material, men sekretessen runt proven är inte kunskapsutvecklande, låt oss använda materialet i stället på ett pedagogiskt sätt – det hurrar jag för!
    /Janis

  3. Björn skriver:

    Spännande! Dock är jag tveksam till uttalandet att finska barn aldrig gör standardiserade tester. De har ju uppenbarligen gjort PISA åtminstone. Men ändå, det visar att det finna andra vägar till en framgångsrik skola (mätt med de standardiserade testens måttstock).

  4. Ingemar skriver:

    Det är inte seriöst att rycka ut en ensam faktor ur ett komplex och påstå att det skulle vara Finlands väg till framgång. Den som läser med andra glasögon på sig ser lätt ett antal andra faktorer som sannolikt är mer viktiga, t ex:

    – ”Alla lärare ska vara välutbildade både vad det gäller pedagogiska färdigheter såväl som ämneskunskaper.” En självklarhet i Finland, men tyvärr inte i Sverige där lärare ibland kan obetydligt mer än eleverna i ämnet, men är fullproppade med didaktik.

    Sedan vet jag från egen erfarenhet att arbetet med omdömena är närmast orimligt ibland. Det är en administrativ plåga som skolan pålagts bara för att komma ifrån betygen.

    • metabolism skriver:

      En ensam faktor uttryckt ur sitt sammanhang? Jag tror inte att du läst mitt inlägg så noga.
      Jag tror också att du drar slutsatser (om okunniga lärare fullproppade av didaktik och skriftliga omdömen som substitut för att slippa betygen) som kan förefalla mindre seriösa för de som inte delar din uppfattning eller erfarenheter.
      Men att skolans verksamhet är komplex, det tror jag vi är fullt eniga om!
      /Janis

Trackbacks
Check out what others are saying...
  1. […] det hållet och det kan nog vidtas ytterligare åtgärder för utvärdera all betygssättning. I Lära av Finland så tar man exempelvis upp att de praktiserar ett separat system för utvärdering av skolor och […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: