Engelskan på väg bort

Allegory of Dante Alighieri, champion of the u...

Dante Alighiere övergav i (den ännu levande) "Den gudomliga komedin" sin tids lingua franca, latinet, till förmån för sitt eget modersmål.

Nicholas Ostler är en känd lingvist som i sin senast bok, The Last Lingua Franca: English Until the Return of Babel, drar slutsatsen att engelskan, precis som persiskan, sanskriten och latinet dessförinnan, mycket sannolikt kommer att dö ut. Trots att det engelska språket är större än någonsin drar han denna, för många provokativa, slutsats. Baserad på historiska skeenden och på det faktum att det finns ingen annan väg än ner, när man står på toppen.

Nu kommer inte engelskan försvinna fort nog för att dagens engelsklärare ska bli oroliga, eller sluta upp med propagera för språkets förträfflighet (för både de redan frälsta och för vissa motsträviga elever) i rädsla att göra sig skyldiga till falsk marknadsföring. Det tog persiskan kanske 700 år och latinet ett millennium att dö ut, men borta är de nu, som världsspråk respektive levande språk.

Anledningarna är flera. Den nya teknologin till exempel. De datoriserade översättningsverktygen är ännu trubbiga, men de kommer att förbättras och utvecklas att gälla många fler språk – vilket innebär att även små språk kan leva kvar när datorernas översättningar minskar nödvändigheten i ett gemensamt lingua franca. Svagheten hos lingua franca är också att det är ett språk du lär dig mer för att du måste än för att du vill, och inte på samma obetvingliga vis som ditt modersmål. Vilket är själva grunden för att ett språk ska överleva.

Läs mer i artikeln i The Guardian: English is on the up but one day will die out.

Det enda sättet att förhindra detta är väl att ekonomiprofessor Radetzki och hans likar världen över får som de vill. Läs här: Skrota svenskan? (ett inlägg från 2007).

Advertisements
Comments
One Response to “Engelskan på väg bort”
  1. Morrica skriver:

    Ja, det är klart, världen och kommunikation är så dynamiskt att allt ständigt förändras. Det är helt underbart! Jag önskar ibland, i mina mer nördiga stunder, att jag finge leva i tusen år bara för att följa språkutvecklingen live. Det är så otrolig mycket som händer hela tiden och ibland så till synes helt oförutsägbart. Dvs tills man tittar på det i retrospekt och säger ‘aha, ja men kolla där, så var det, att vi inte såg det då när vi stod mitt i det!’

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: