Lästips: om (vissa) författarskap och autism

Kanske autistiker? Who cares?

Sannolikt är många författare autister. De är fascinerade av ord, de söker det fullkomliga uttrycket, de dras till ensamheten, de har svårt att stå ut med ”small talk”, alltså struntprat.

[S]kaparprocessen kräver tystnad och avskildhet, och de författare som fått gåvan att kunna dra sig tillbaka från en larmande omvärld har stora förutsättningar att återgälda gåvan med verk som når ända fram.

”Autism som grund för skapande” – läs  SvD:S artikel här.

Kafka kanske också skulle kunna ha fått diagnosen autism/asperger. Men med en förståelse och inlevelseförmåga i människan, som i den långa dialogen i ”Slottet” mellan protagonisten K. och Olga, vad spelar det för roll? Oförmåga att leva sig in i andra människors tankar sägs ju vara ett av kännetecknet för autism, men ändå lyckas han med det. Liksom alla stora författare. Med eller utan autism.

Det finns fördelar och nackdelar med det mesta, och att etikettera människor med bara en etikett, det låter sig aldrig göras. Men jag antar att det ändå är bra att tala om, så som i artikeln, för att belysa mångfalden och människans komplexitet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: