Om: Asperger

65 dagar kvar

Har just tittat på novellfilmen ”I rymden finns inga känslor”, och den vill jag rekommendera!

Går på SVT Play (länk) fram till den 13/8 och kommer sedan som långfilm på biograferna i höst.

Självklart kan man inte titta på en spelfilm (särskilt inte där huvudpersonen i programinformationen sägs ”lida” av Asperger – klumpigt SVT!) och tro att man nu förstår sig på Asperger – men filmen är skön vare sig det ”aspergiska” skulle ha betonats eller inte.

Länken till filmen hittade jag på Facebook, det var ”Aspergaren” som lagt ut den – och här finns hans blogg: AspieGuiden, med tips för anhöriga och länkar.

De få elever med diagnosen Asperger jag hittills mött har få likheter med killen i filmen här ovan, precis som de inte har många likheter med killen med asperger-autism i den mycket bra boken ”Den besynnerliga händelsen med hunden i natten” av Mark Haddon som jag skrivit om tidigare (här).  Både film och bok ger ändå en insikt i syndromen men främst i det att vi alla är både så olika och lika. För mig är den största lärdomen den om vem det är som lättast kan förändra sitt beteende.

En definition av Aspergers syndrom och en beskrivning av symptomen kan man läsa på bl.a. Neuronätet.

Uppdatering: Börje Frylmark, mannen bakom Aspergaren och AspieGuiden har skrivit en artikel på Newsmill, länk här. Han beskriver bra sin asperger/ADHD, och bekräftar det jag varit inne på; att det inte är Aspergaren som ska (kan) ändra sig utan det måste omgivningen göra – han ”lider” inte av Aspergers syndrom utan om/när han lider så är det av Omgivningens Syndrom.

Comments
4 Responses to “Om: Asperger”
  1. Morrica skriver:

    Jag tittar precis på den, och den är ju fullkomligt underbar! Jag tror faktiskt det är en fördel att det aspiga gjorts så tydligt och smått överdrivet, det är så främmande för många människor att det måste målas i tydliga färger och beskrivas med stora bokstäver för att man ska se det och inte vifta bort det med ett överslätande ‘sådär är vi ju alla ibland’

  2. Tweedelee skriver:

    Jag skrattar till och tänker på en av mina tidigare skyddslingar, det uppstod ofta sådana där situationer när han tog sitt pick och pack och gick, irriterad över att jag inte gjorde som han sa. Trots att vi bråkade så att det stor härliga till så kom vi ändå överens på något underligt sätt och jag tänker ofta på honom.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: