En latmasks bekännelser

animalswallpapers.netNär maken kommer hem från jobbet sitter jag i soffan. I morgonrock och med datorn i knäet. I köket står disken odiskad, den tar upp hela diskhon och hela diskbänken. Sängarna är inte bäddade, inte en enda pinal i hela huset har ändrat läge och flyttats till en annan och mer ordningssam plats, eller blivit mindre dammig. Och jag som skulle städa i dag. Men inte ens disken har jag tagit hand om.

Jag skäms. Maken har arbetat hårt hela dagen medan hans familj varit ledig,  och så kommer han hem och förväntas som vanligt laga middag, för det gör aldrig någon annan i den alltid hungriga men mycket bortskämda familjen. Och så möts han av ett kök som ser ut som om ingen diskat på en hel vecka, eller som om vi haft alla grannar på lunch. (Det är äldste sonen som tömt sitt rum på odiskat, men han har mycket lägligt just dragit iväg.)

Jag skäms så mycket så jag formligen studsar upp ur soffan (händer inte ofta) och tar itu med disken (händer inte heller särskilt ofta). Men sedan blir diskstället fullt så jag drar liksom ut på diskandet, ända tills den alltför snälle maken säger (som jag vet att han ska göra) att han kan ta resten. Ja, instämmer jag, men det är lika bra du låter resten av disken vänta en stund tills det i diskstället torkat, så du får undan och plats för resten. Det låter som ett gott råd, tycker jag och låtsas inte om att om jag hade varit snäll nog så hade jag tagit itu med att torka disken också.

Sedan låter jag undslippa mig att jag är jättehungrig för att jag har glömt bort att äta medan jag suttit fullständigt uppslukad framför datorn hela halva dagen (den del då jag inte sov).  Jag menar inget särskilt med det, utan tar en bulle och låter fikat bli en sen lunch. Det är först efter en stund som jag märker att maken redan börjat med middagen, och när jag frågar  om han minns att jag ska ut och äta med tjejerna i kväll blir han en liten aning putt. För han trodde att jag önskat middag så fort som möjligt, och om han vetat hade han inte börjat med maten redan innan barnen ens kommit hem.

I morgon och resten av veckan ska disken vara diskad och jag ska ha maten på bordet när maken kommer hem. Det finns ett liv efter detta, och då kommer jag att stå till svars för mina handlingar. Det är bäst att börja plocka några pluspoäng både hos de högre makterna, och inte minst hos maken.

Comments
4 Responses to “En latmasks bekännelser”
  1. Tweedelee skriver:

    Jag känner igen det där, fast i mitt fall har hela familjen gett sig av på resa och jag måste försöka klara mig själv… Jag har fått för mig att jag måste fortbilda mig i tyska och sitter därför och tittar på videosnuttar på ZDF:s medathek och lyssnar på tysk webradio. Allt medan dammet lagras omkring mig.

  2. Janis skriver:

    Fortbildning går ju före städning alla gånger! Du är duktig, du! Jag försöker också fortbilda mig, men jag samlar mest länkar och utskrifter omkring mig och kommer egentligen inte särskilt långt med själva fortbildandet!
    Å andra sidan är det dag två i den första av sju semesterveckor, så varför skynda?

  3. Mats skriver:

    Se det som att du är del av en trend – the sofa computing generation.

    Visst känns det bättre?

  4. Janis skriver:

    Tack, mycket bättre! 🙂
    /J

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: