Bättre börda minns jag

Kom att tänka på min favorit ur Eddan när jag såg en bild på favoritbloggen Tysta tankar där en rektor bär en lärarutbildare på ryggen.


Bättre börda
man bär ej på vägen
än mycket mannavett.

Sämre vägkost
man ej släpar över fältet
än övermått utav öl.

(Finns det någon som tryckt den texten på en musikfestival-t-shirt någongång, tro?)

Kom att tänka på den, alltså, men mindes inte mer än ”bättre börda man ej bär” och ”öl” , men jag googlar och finner då att alla verserna finns på Runeberg, det hade jag inte tänkt på.

Men jag minns ju inte vad de här visdomsverserna kallas.  Minns inte heller vad de olika delarna i Eddan heter, eller ens vad de innehåller. Havamal och Tryms-någonting, heter något och där finns en skapelseberättelse med tidens ände inkluderad, och  och så de goda råden i versform, men vad mera?  Och inte minns jag vad versmåttet kallas. Och rimmet? Hur var det med Valan –  eller Hvalan? Och vad var poetiskt och vad var ….  prosaiskt? Nä?

Nu har jag avslöjat all min litteraturhistoriska obildning, så svensklärare jag är. Precis som kondition är färskvara så är kunskaper det också –  de måste underhållas! Vågar inte ens tänka vad jag glömt av det där antika dramat  som jag nu inte minns vad det heter – det som jag var så påläst på.

Men om man vill uppdatera sig om Eddan så kan man ju börja med wikipedia här, läsa vidare på Runeberg och om man pluggat litteraturhistoria leta fram sina anteckningar och litteraturen från kursen. Sedan kan man ju skriva en snabböversikt på sin blogg, en översikt som är snyggare än Wikipedias.

Och sen skulle man ju kunna göra samma sak med en massa annat som man en gång studerat och glömt. Så lärde man det sig igen. Det har metabolisterna pratat om flera gånger kommer jag nu ihåg; det hade jag också glömt.

Tänk efter – vad har du glömt som du skulle vilja minnas och kunna som ett rinnande vatten (igen)? Och säg inte att du minns och kan allt, för då ökar du bara börden av mina minnesförluster.

Men bloggar är inte dumma på det sättet; man kan ha massor av sina (bortglömda) kunskaper förlagda där – bara ett knapptryck bort, när huvudet ekar tomt. Ens egen (och andras!) externa hårddisk.

Och med en i-phone kan man sedan liksom ha sitt huvud i fickan (eller i sitt pedagogbälte).

Har det inte sagts att människans fysionomi kommer att förändras med den framtida evolutionen? Större huvud och med en kropp som blivit mindre ju mer stillasittande vi blir, framför våra datorer? Men kanske blir det tvärtom – våra hjärnor, och därmed huvuden, kommer att bli mindre och mindre ju mer av vår kunskap vi förlägger externt?

För en gångs skull kanske jag går i täten –  jag blir en av de första pionjärerna som låter skallen eka tomt och sparar allt i cyberspace i stället.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: