Upprop!

”[Det] måste ske ett perspektivskifte när det gäller hur skolan nyttjar sina resurser. De begränsade medel skolan förfogar över måste alla riktas mot att elever och skolan som system ska bli lärande, och det gäller även den resurs som skolpsykologerna utgör. Svårigheterna kring barns lärande måste adresseras omedelbart, utan dröjsmål, eller väntan på neuropsykiatriska utredningar. Och det måste vara varje skolanställds ansvar, utifrån sin kompetens, att bidra till detta.

Därmed måste man ifrågasätta många skolors nuvarande fokus på att få till stånd utredningar och neuropsykiatriska diagnoser. Detta fokus riskerar att få negativa konsekvenser för arbetet kring eleven i dess pedagogiska miljö. Mycket energi och tankemöda läggs på att formulera problem och svårigheter istället för att fundera över hur eleven skall bli lärande. När beslut fattats om att skicka en remiss för utredning, hamnar eleven i en kö. Då uppstår ofta vad man kan kalla en ”magisk” väntan där hoppet ställs till det svar som utredningen skall ge. Eftersom köerna är långa, blir väntan lång och det som händer när barnet står i kö är anmärkningsvärt: Nämligen ofta ingenting. Få nya idéer föds, ingen ny kunskap söks och inget lärande kring hur eleven skall bli bemött och själv bli lärande uppstår. När utredningsresultatet kommer, ibland med en diagnos, ibland inte, kommer också besvikelsen: Det blev ingen förändring i elevens skolsituation.”

Uppropet i sin helhet, och med formulär för att skriva under: Upprop: Skolpsykologer för en utvecklad roll i skolan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: