Allt som jag har rivit ner måste jag bygga upp

Om jag lyckas få min undervisning på rätt köl tänker unna mig en hel sån här.

Jag har, tror jag, lyckats kvadda en kurs. Eleverna får komma och gå lite som de vill, jag håller inga genomgångar (det blir omöjligt när de kommer och går som de vill), min planering håller inte och eleverna tycker att alla mina uppgifter suger. En av eleverna har jag råkat inbilla att hon är i stort sett klar med kursen, så hon väntar bara på att jag ska säga att hon inte behöver komma mer, trots att det har visat sig att hon inte har alla kunskaper hon behöver för att få det betyg hon siktar på. Under lektionerna är det ett minimum av aktivitet. Och jag? Jag säger inte ifrån. Jag försöker få eleverna att jobba, men jag kör på den snälla mesiga stilen. Och jag vet ju att det inte funkar.

Heliga makaroner, nu måste jag lösa det här. Strama upp, förbereda ordentligt, vara beredd på att eleverna blir sura och tycka att jag är ännu värre. Det värsta är ju inte att jag har låtit det här inträffa, utan att jag är nervös för att städa upp röran. Det är  väldigt larvigt att vara konflikträdd och oroa sig för att eleverna ska börja ogilla en. Men jag tror att det beror på att jag inte tycker att jag behärskar mina ämnen ännu och då har jag ju bara min person att luta mig tillbaka på.

Det är nog ett vanligt nybörjarmisstag (försöker jag trösta mig själv med) att vara för snäll. Så det här är bara en i raden av nyttiga erfarenheter. Det ska ju dessutom göra ont när knoppar brister, så så långt är väl allt helt normalt. Men det är ganska jobbigt att tänka att jag fortfarande lär mig samtidigt som mina elever bara går i gymnasiet en gång. Vi har ju bara den här chansen tillsammans.

Comments
4 Responses to “Allt som jag har rivit ner måste jag bygga upp”
  1. Morrica skriver:

    Japps, det är ett mycket vanligt nybörjarmisstag, sätt det högt på erfarenhetshyllan och putsa det då och då för att påminna dig själv.

    Vad gäller kursen hade jag, om jag varit din kollega, rått dig att inte diskutera saken med eleverna, utan helt enkelt börja om efter påsk med stramare tyglar, muntliga genomgångar i början av varje lektion, muntliga läxgenomgångar (jag gissar att det behövs en del hemarbete för att komma ikapp?) i slutet av varje lektion (för att belöna dem som faktiskt kommer i tid och stannar lektionen ut) med nyckelinformation som du ger dem då, och enbart då.

    Eleverna kommer kanske inte att älska dig, men du är inte där för att få kärlek, du är där för att hjälpa dem lära sig saker och ting.

    • Monica skriver:

      Jag tror att du har helt rätt i att jag inte ska prata med eleverna om detta. För då tror de att jag inbjuder till diskussion, vilket jag inte vill. Elevdelaktighet? Ja, men på mitt sätt 🙂

      Hela påsklovet kommer jag att tillbringa med att göra uppgifter, så många att de aldrig kan bli sysslolösa.

      • Morrica skriver:

        Det är klart att eleverna ska få vara delaktiga, men delaktiga på ett konstruktivt sätt kan de vara först när de känner att de kan lita på att du har det övergripande ansvaret i din hand. Du är på rätt spår och har gjort en viktig erfarenhet, det är något att glädjas åt!

  2. metabolism skriver:

    Jag känner några skolungdomar som skrev sina uppsatser igår. Sista datum för inlämning var den 26/10, om jag inte såg fel. Det är inte riktigt så att det är HELT upp till läraren att få eleverna att jobba … /Janis

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: