När betygen tillåts klassa elever eller skolor som bra eller dåliga

Gemensamt för alla stegar är att man måste ta ett steg i taget. Man  kan klättra fortare eller mer sakta. Men man kan inte börja halvvägs  upp på stegen om man börjar kl. 14, även om kravet är att man ska vara  högst upp kl. 16,00.

Gemensamt för alla kunskapsstegar är att man måste klättra nerifrån och upp. Den som började klättra långt innan den andre, når målet tidigare. Detta gör inte den som börjar klättra senare sämre, den kommer bara upp lite senare. Vem som står högst uppe på stegen utan att vingla och vem som krampaktigt måste hålla sig fast, det vet vi inte heller medan de två klättrar.

.

.

Jag hittar länken hos Christermagister, och eftersom det jag läser är så viktigt så upprepar jag länken även här.

Det där med betyg som ett mått på lärande eller skolors förmåga att undervisa, det är inte så lätt som vissa vill göra gällande … LÄS HÄR!

Jag har själv elever som bott i Sverige i bara några år och inte kommer att nå målen i vissa ämnen. Inte för att de inte utvecklat sina kunskaper på ett fantastiskt vis, inte för att de inte tillägnat sig kunskaper på imponerande kort tid –  utan bara för att de inte hinner ta igen flera års undervisning på bara några få år.

Då är betygen verkligen trubbiga, då önskar jag det fanns ett annat betygssystem än de kortfattade bokstavskombinationerna. De som inget alls säger om allt det eleven faktiskt kan, har lärt sig och hur imponerande detta är, och inte minst vilken potential eleven har. Jag tvekar inte om att några av dessa elever kommer bli oerhört duktiga inom ämnet, faktiskt mer kunniga än många av deras kamrater med hel studiegång som klarar målen i dag.

Comments
3 Responses to “När betygen tillåts klassa elever eller skolor som bra eller dåliga”
  1. Morrica skriver:

    Men poängen med betygen är ju inte att de ska säga något om HUR eleven är, de ska inte säga något om kunskapsutveckling, om studieförmåga, om potential eller personlighet eller något sånt.

    Betygen skall tala om vilka kunskaper eleven har redovisat vid en given tidpunkt. Varken mer eller mindre. Har eleven inte uppnått godkäntnivån i kursen får eleven inte godkänt. Det innebär inte någon värdering av eleven eller elevens förmåga, utan bara ett stillsamt konstaterande att så är fallet.

    Betyg har inget med känslor att göra, medan människor handlar helt om känslor. Det är nog därför systemet inte fungerar optimalt, tror du inte?

    • Janis skriver:

      Att betygen säger EN sak (redovisade kunskaper vid det givna tillfället) är just vad jag tycker blir så otillräckligt. För känslor är ingen liten del när man blir bedömd.
      De med ännu otillräckliga kunskaper är lika fast i betygshetsen som ”alla andra” och vill, vill, vill ha ett godkänt och risken är stor att de tappar lusten när de förstår att det inte kommer att gå, nu. De känner sig absolut värderade/vägda och funna för lätta, hur mycket man än talar om allt de faktiskt kan och kommande progression. För dessa elever skulle betyget kunna kompletteras med någon skriftligt omdöme som gör betygsdokumentet mindre trubbigt.

      Så, ja – vi bedömer människor och människor har känslor och därför borde betygen kanske ta mer hänsyn till detta … på något sätt. Hur, och med bibehållen (?) objektivitet, det vet jag inte riktigt.
      /Janis
      PS
      Och som måttstock på om den undervisande skolan är bra/dålig är betygen ju lika, eller ännu mer, trubbiga.

      • Morrica skriver:

        Eller så borde de ta ännu mindre hänsyn till detta, och reduceras till kvitton på avklarade mål och inget mer än så? För mer än så är inte betygen. Den som ännu inte når upp till betygskriterierna får inget kvitto förrän de kommer dit. Det är allt. Det betyder varken att de är bra eller dåliga, och säger inget alls om skolan i fråga.

        Det är inget trubbigt instrument, om det används rätt, men det är känsloneutralt, kallt och omänskligt.

        Problemet i det hela är att vi är människor som ska använda detta system på andra människor, och vi blandar in känslor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: