Nya läsvärda skolbloggar

För min del skriver jag numera nästan alltid om skolfrågor från perspektiv jag, jag, jag … jag längtar efter mitt  (ibland arga) mer engagerade jag som la ut texten om ”de stora frågorna” och inte bara navelskådade … Hm.

Extra roligt är det därför att möta nya bloggar som välskrivet och intressant formulerar  tankar om skolan:

Emma på Smidigast i stan varifrån jag saxar några rader om det där med (lärar)lön för (lärar)mödan:

Ett sådant här projekt kommer att ge massor av belöningar i form av engagerade elever, mer bedömningsunderlag, en dynamisk undervisningsmiljö etc. Däremot så kommer vi inte på något sätt att få betalt för den tid vi lägger ned.

Är det då värt det? Jag vet ärligt talat inte. Jag kan inte ge upp ett projekt jag tror på så här mycket på grund av pengar, men i förlängningen är det nog den inställningen som gör att vi lärare har låga löner och hög arbetsbörda. Vi tar själva på oss merarbete för att vi vill. Många av oss gör det. Vem vill lämna skolan en fredag eftermiddag med dåligt samvete i ryggsäcken och tanken på nästa veckas rättningar snurrandes i huvudet? Vi gör vårt arbete med glädje och stolthet, och just därför gör vi också mer än vad vårt anställningskontrakt säger. (L)ärare ska ha lön för mödan – men vilken möda talar vi om, och vad är egentligen en lön?

Lärarstudenten på Sökarens skoltankar –  varifrån jag saxar några rader om varför yrkesvalet blev lärarens:

Under utbildningens gång har jag flera gånger funderat över vad jag nu anser vara orsaken till mitt yrkesval. Som det känns nu har jag valt detta yrke för att bli den lärare som jag ville möta. Jag ville ha en lärare som fick mig att känna mig kompetent och viktig snarare än duktig. En lärare som fick mig att samarbeta ännu mer med mina klasskamrater. En lärare som kunde skapa ett tillåtande och tryggt klimat där man får göra fel. Där felen är något positivt eftersom de ofta rymmer en stor läropotential. Ett klassrum där kroppen fick vara med. En skola där eleverna kände sig viktiga och fick påverka. Så att de sen gick ut skolan med tilltro till demokratin och deras möjligheter att förändra samhället. Och massor mer. En utmaning och ständig påminnelse för mig är att inte endast bli den lärare jag skulle velat ha utan en lärare som ser alla.

Mycket symptomatisk ser jag att jag saxat ur inlägg som handlar om läraryrket, trots att det egentligen är de båda  bloggarnas  inlägg om pedagogik och undervisning som egentligen fångat mig mest …  Det är nu läraryrkets villkor, och läraryrkets speciella egenskaper i jämförelse med andra yrken, som uppehåller mina tankar  och som jag inte kan släppa. Jag gissar att jag behöver få bekräftat för mig själv att jag hamnat rätt, innan jag på allvar kan höja blicken och återkomma till allt det som egentligen är det som engagerar mig, men som just nu är lite skymt. Det är jag själv som står i vägen för skogen; jag ser inte skogen skolan för trädet jag. Då är det tur att det finns skolbloggar att läsa!

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: