Kåldolmar och kalsipper

Skivomslaget lånat från Nationalteatern.

Skivomslaget lånat från Nationalteatern.

När jag var liten lyssnade jag på Kåldolmar och kalsipper tillsammans med min vän Sofia. För oss var det en saga, precis som Askungen och Peter och vargen. När de pratade om de elaka kungarna från västerlandet tänkte vi att det var ett land i väster där det bodde dummisar. När de pratade om ”kommunismens röda fana” struntade vi i det eftersom vi inte visste var kommunism var. Det var bara ett vuxenord till att inte bry sig om. Det fanns ju desto fler ord i berättelsen som vi fattade, och det var det viktigaste. Vi var bara glada att sagan hade bra låtar och ett lyckligt slut.

Nu när jag är äldre kan jag ju se Kåldolmar och kalsipper som ett tidsdokument OCH en berättelse med bra låtar och ett lyckligt slut. Här är låten ”Oäääää”.

Janis, vad tycker du?


Det här inlägget är en indirekt uppmaning till Janis att lyssna på Kåldolmar och kalsipper. Du vet inte om det, men den fattas dig och nu när man inte kan lita på vädret får man lita på kulturen. Hoppas att du hittar den där hemma bland lådor och påsar.

Annonser
Comments
2 Responses to “Kåldolmar och kalsipper”
  1. Janis skriver:

    Moahaha! När jag läste rubriken så kändes den väldigt bekant – inte mer än bekant för jag har haft en väldigt trevligt kväll, så associationsförmågan var lite eftersatt – men snart så förstod jag att det här var en mycket tydlig vink om att jag försummat något viktigt! (förstummat skrev jag först, och det är ju precis vad jag gjort, förstummat alla sångare på CD:n). Skivan finns i tryggt förvar ovanför CD-spelaren (flyttades till säkrare plats när lådorna och påsarna tog över stora delar av lägenheten)!
    I morgon! Då! Jag kommer inte att gå och lägga mig innan CD:n är genomlyssnad från början till slut!
    Måste ändå försvara mig med att tex Hanna från Arlöv är en del av mig, och att jag trots försummelsen lyckas bli betydligt mer vänster än du, kära Monica! Men å andra sidan var det väl musiken och narrativet du menar fattas mig, inte budskapet!
    ”Men på min lekplats mellan husen är det grått och kallt” – det är ju rena poesin!

    För övrigt är jag lite nervös över att det snart dyker upp ett inlägg som riktar sig mot andra försummelser – kanske något om usb-minnen, tex … Lina kan iaf inte skriva något om läromedel för de har jag ordningssamt burit tillbaka till dess ägare. Jag vet inte varför det är bara dina grejer jag lägger beslag på, det är kanske något psykologiskt?

  2. Mats skriver:

    De tre första sidorna är lysande – men den fjärde från Vietnam är bara för mycket. När Peter Wahlbeck sger ”Det är bra historia och du har berättat den väl…”, då skms jag en liten aning över att jag faktiskt har spelat detta för oskyldiga barn!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: