”Death of Education – Dawn of Learning” – i en skola för alla?

Jag har precis hoppat på samma kurs som Monica och Lina läser, KTH:s distanskurs om digitalt lärande. Spännande! Mitt i all entusiasm (och ibland en viss kritik mot det digitaliserade lärandet) infinner sig känslan av en viss meningslöshet. Vår samlade erfarenhet av datorer i skolan är mer en erfarenhet av brist på teknik, såväl som kompetens. Vad är vitsen med denna ökade digitala kompetens om inte möjligheten finns att utöva den?

I videon ovan talas det bland annat om den kompetens dagens elever behöver få med sig från skolan. Fakta är i mycket något förlegat (den finns bara ett musklick bort), och det stereotypa testandet av dessa faktakunskaper är, menar en av talarna, en ”economically foolish idea”.

Vad som krävs av våra framtida elever är istället artistiska förmågor, att kunna sammanställa, förstå kontexter, att arbeta i team, vara tvärvetenskapliga, flerspråkiga, mångkulturella. Vi behöver ”modiga barn som bryr sig”.

Det gäller inte att memorera fakta utan i stället att veta hur man finner informationen, hur man giltiggör den, sammanställer och förenar den med annan information. Hur man använder den, kommunicerar den, samarbetar runt den, hur man löser problem.

Utbildningen som den ser ut är i dag är ”död” –  nu skönjer vi gryningsljuset för lärandet.

Det viktiga, som jag ser det, är att det är genom skolan vi ger eleverna tillgång till denna teknik. Till de som har är redan mycket givet; många av våra elever lär sig mycket på egen hand på datorerna hemma. Men vi får inte glömma de andra.

”Framtiden är här, den är bara lite ojämt födelad” som en författare säger i den här artikeln från Aftonbladet, som handlar om att nätet, eller den digitala kompetensen, är den nya klassfällan.

Annonser
Comments
6 Responses to “”Death of Education – Dawn of Learning” – i en skola för alla?”
  1. Morrica skriver:

    Jo, det är nog så sant att mycken fakta finns bara ett musklick bort. Men, som jag ser det, så finns det en aspekt dessa digatalgurus totalt och kapitalt antingen missar eller möjligen väljer att bortse ifrån: man behöver en egen referensbas, uppbyggd av just de faktakunskaper de glatt viftar undan som gammaldags, för att ha någon glädje av och användning för alla de nya fakta som ligger framför en på bordet.

    Man har mycket lite glädje av en karta om man inte vet var man befinner sig, inte kan väderstrecken och inte förstår symbolerna.

  2. Janis skriver:

    Jag TROR att de inte helt förkastar faktakunskaperna, utan att de främst kritiserar den pedagogik och den slags kunskapstest som härskar i skolan i dag. Årtalet 1789 kan man ju slå upp och behöver inte belasta hjärnan med – de stora sammanhangen om vad som ledde ram till revolutionen och vad det betyder för oss i dag, är det centrala. Typ. Men jag är inte helt säker … som med allt gäller det att inte svälja allt med hull och hår, innan man har tänkt över det hela både ett och två varv. Själv tänker jag också på att det finns en stor industri bakom all denna fantastiska teknologi, och där det finns industri finns det pengar och vinstkrav, och att vi i skolan inte behöver ”konsumera” inormationsteknologin annat än om den är kunskapande om mer och annat än bara teknologin i sig.

  3. perlagerstrommalardalsradet skriver:

    Hej!
    Intressanta reflektioner. Sitter och skriver på ett manus till en idéskrift om ”Folkbildningens digitala möjligheter” som skall fånga upp lite av alla de erfarenheter som gjorts inom det flexibla (och digitala) lärandet inom folkbildningen de senaste åren.
    Vår huvudtes är att klyftorna i samhället redan existerar och antingen förstärks eller minskas med hjälp av nätet. Och att just folkbildningen har en jätteuppgift att fylla.

    Min egen tes är att folkbildningen dessutom ligger flera steg före i sitt pedagogiska tänk om man jämför med communities, och andra modererade diskussionsforum på nätet.

    En utmaning för min del blir att gjuta lite mod i folkbildarna och få dom att börja tro på sig själva och sina organisationers möjligheter.

    Tar gärna emot tankar och idéer om detta på per.lagerstrom@folkbildning.net

    MVH

    /Per Lagerström

  4. Svante skriver:

    Men att behöva slå upp 1789 är också en belastning av hjärnan!
    Närmare bestämt belastar det arbetsminnet och tar tid. Den som vet att franska revolutionen började 1789 slipper ta tid att slå upp det och slipper hålla det i minnet. Faktakunskaper är en förutsättning för att kunna finna information, att kunna sammanställa, förstå kontexter, osv.

  5. Janis skriver:

    Per Lagerström: Det låter mycket intressant! Hoppas det är OK att jag lagt upp din inbjudan till respons i ett separat inlägg!

    Svante: Ja, visst belastar även det (att slå upp)! Ska sanningen fram så vet jag knappt in eller ut i frågan om vad det är vi behöver lära och minnas, och vad vi kan klara oss utan!
    Men vilka är då de fakta som är ett måste? Vi har en världshistoria som blir längre och längre för varje dag, vi har en vetenskap som vetskapar nytt varje dag, vi har information och fakta av många sorter – vad är det väsentliga att memorera, vilket ska man välja då det är omöjligt att memora allt? Är ens den franska revolutionen så viktig nu ..? Vi står inför problem av aldrig tidig skådad art (miljöhotet) – är det bättre att satsa allt på en generation samarbetande, nytänkande, kritiskt analyserande unga människor som lägger all sin hjärnkraft på ett här och nu och framtiden – än att vi läser om det förflutna? Ja, jag vet att kunskap om det som varit är viktigt för det som ska komma – men om vi låter ungdomarna studera saker som intresserar de flesta ungdomar måttligt (”antiken & Co”), i st f att vi utmanar dem med med ett ”i dag och i morgon”, högst relevant för dem själva, och med utgångspunkt ifrån deras syn på världen – är inte det det viktiga? Och om man tar avstamp i nutid och framtid så upptäcker man säkert att man behöver snegla bakåt … och med större intresse, den här gången. Tänkandet före fakta, eller fakta före tänkandet – det är frågan!

    (Och jag är väldigt pömsig nu, så jag vet inte om det går att förstå vad jag skrivit!)

Trackbacks
Check out what others are saying...
  1. […] till om IKT och folkbildningen! juli 9, 2009 — Janis I en kommentar till inlägget om IKT i skolan häromdagen  skriver Per Lagerström att han skriver på ett manus till en idéskrift om […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: