Bilder som ingång

situation_lektion_liten Jag steg upp tidigt i morse för att förbereda en lektion på upplysningen och romantiken. För sonen.  (Som ligger och sover). Märkte snabbt att  kunskaperna från högskolan behöver uppdateras – och fördjupas… 

Hur som helst, i  Lönnroth och Delblancs ”Från runor till romantik” ( i  ”Den svenska litteraturen” i 3 band) hittar jag något som jag tror kan vara ett bra intro till vår förmodlingen långa dag tillsammans över skolböcker och andra källor.  (Jag skulle kanske som en annan bloggare kunna dansa fram under lektionen – göra en graciös dramatisering av tungsinnet som förbyts i en framtidstro på människans förnuft och vetenskapen som sedan övergår i känslostormarna; kärleken till naturen och det spöklika ”unheimlich” i gotiken, men jag tror att det är stor risk att sonen flyttar hemifrån då). 

På sidan 276f i Lönnroth & Delblanc visas fyra  familjebilder där ”vi kan följa den borgerliga offentlighetens utveckling från stormaktstidens ortodoxi till upplysning och romantik”.

 Den första bilden är dyster, rummet är mörkt; det enda ljuset kommer från den korsfäste Kristus, och familjemedlemmarnas  ”ansiktena representerar allvar och fromhet” . 

jonas durch Prästfamiljen Hjortberg

På den andra bilden (densamma som i vinjetten till Gardells ”De halvt dolda”) ”sprider (u)pplysningen sitt värdsliga ljus över familjelivet” och den korsfäste har förpassats till bakgrunden. Biblioteket är välfyllt, ”jordglob, naturaliesamlingar och instrument vittnar om [familjefaderns] naturvetenskapliga intressen”, och ansiktena om livsglädje.

På de två målningarna som representerar romantiken visas glädje till musiken och lekglädje, och moderskärlek i en trolsk natur”.

Bilder är en verkligt bra ingång till både det ena och det andra.

Nu ska jag väcka min elev.

Comments
10 Responses to “Bilder som ingång”
  1. Morrica skriver:

    Intressant i bilden är också hur familjens alla barn avbildats som små komior av föräldrarna, de levande med ansiktet tydligt vänt framåt, de döda antingen halvt dolda eller bortvända.

    Jag skrev lite om romantiker häromsistens, om det kan underlätta så finns det här: http://curiousheathen.blogspot.com/2009/04/romantiker.html

  2. Morrica skriver:

    (komior = kopior, givetvis, ursäkta min hickande stavning)

  3. Tweedelee skriver:

    Just den där bilden har jag använt mig av i undervisningen, den väcker många funderingar och vi pratade länge om allt möjligt med den som utgångspunkt. I framtiden, när jag har projektor och dator i klassrummet ska jag ägna mig mycket mer åt bildanalyser. (I framtiden är när kommunen är färdiga på cirkussatsningar, gropgrävande och klotterplank, dvs om 100 år)

  4. metabolism skriver:

    Tack för länk, Morrica!
    Ja, porträtten av barn som små vuxna har aldrig upphört att förvåna, jag hörde en förklaring en gång som jag glömt, men jag undrar om den inte handlande om att barn egentligen inte var något annat än blivande vuxna, och eg inte hade något egenvärde?
    De halvt dolda, de döda, är också spännande och Lönnroth skriver om de döda barnen på det dystra familjeporträttet från 1713 att de svävar som döda andar ovanför sin moder, medan barnen på Dürers målning (den i blogginlägget) ”döljer sig skälmskt och diskret bakom de levandes kroppar”.
    ” Skälmskt” var inte jag tänkte på när när jag såg Gardells de halvt dolda – men jag missade sista avsnittet, så det kanske gällde även där? 😉

    Ja, det är en mycket spännande bild, Tweedelee! Tänk att ha en projektor i klassrummet, det vore något! (Iofs hittar jag inte mer än en av bilderna jag skriver om på nätet, men de finns nog när man letar.) Cirkus, gropar och klotterplank är förstås svårt att konkurrera med, men hav hopp! Kanske kan du åtminstone promenera ut med klassen och göra bildanalyser av klotterplanket tills dess. Om ni inte ramlar ner i gropen. Eller eleverna rymmer med cirkusen.

    /Janis, som tar 5 minuters paus innan vi ska gå från upplysningen till romantiken

  5. Jag håller med dig om att bilder kan vara finfina ingångar till lärande, detsamma gäller antagligen även film och musik som pedagogiskt verktyg. Att genom att låta eleverna själva skapa filmer som man sedan diskussionsmässigt hittar olika ingångar genom. Överhuvudtaget så har jag alltid vurmat för de estetiska uttryckens påverkan på lärandet. Matematik, bild och konst hör mer ihop än vad enskilda ämnesrepresentanter för det mesta erkänner….

    Tack för ett bra inlägg !!!

  6. Janis skriver:

    Tack! Och tack själv för ett bra inlägg med Barack Obamas tal om vikten av estetik i skolan! Skulle länkat om jag hunnit! Hermeneutiken och estetiken i skolan, den kunde man jobba mer för!

  7. Stråhatt skriver:

    Bilder är kanonbra och oftast hittar eleverna fler ingångar än vad man själv ser, eller vet.

    Vi har alldeles för lite konst och konsthistoria i grundskolan.

  8. Janis skriver:

    Som tur är har vi ju friheten att föra in konsten (mm) iom det vidgade textbegreppet i svenskan 🙂
    I mån av tid, förstås. 😦

  9. Alltiallon skriver:

    Trevligt att kunna ha lite privatundervisning också 😉

  10. Janis skriver:

    Visst … 🙂 Om jag var en lika dålig pedagog i skolan som jag är med den äldste sonen så skulle jag bannlysa mig själv i hela skolsverige!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: