Janis C-uppsatsdagbok: v. 7-11

Eftersom jag är en som vill slutföra (annat än C-uppsatser, då) (och allt det jag glömmer bort att göra) (och det jag förtränger) (och det som är så tråkigt att jag skjuter upp det i evigheters evighet (som att måla hallen))  så kommer här det sista i uppsatsdagboken. Det gäller att göra det som är väsentligt, att prioritera…  Dagboken slutar här, även om inte uppsatsskrivandet gör det. Alltid något.

Uppsatsvecka  7

Mån: Började om med resultatdelen. Mejlade handledaren på fredag, kände att det jag skriver INTE är bra, så vi träffades i dag –  och handledaren instämde. Tog det med jämnmod. Men tisdag morgon är jag grinfärdig i rulltrappan upp till högskolan.

Tis-ons: Sitter på högskolan och skriver. Lättare att koncentrera sig där. Tror jag.

Tor: ORKAR inte duscha, klä mig och pendla. Om man inte pendlar sparar man tid och kan sova i stället. Skriver hemma. Bara att koppla rubrikerna till innehållsförteckningen tar en evig tid. Värst är att saker jag skrivit bara ”försvinner”. Flera gånger.

Fre: Handledarmöte kl 9. Spänd – vad ska hon säga nu? Men det är min uppsats, jag kan inte göra som en expert. Nä, det kan jag inte, men jag går från mötet med en massa förslag till ändringar; omdisponeringar, tillägg, strykningar (killing of darlings). Sitter på högskolan till sex, eller så. Sen mejlar jag den senaste versionen hem. Den får jag ta itu med efter arbete och julförberedelser och julfirande.

v. 8 (Julveckan)

På Annandagen pallrar jag mig i väg till datorn. Som jag lämnar ganska omgående. Några dagars frånvaro har inte gett mig nya krafter och ett nytt perspektiv, utan i stället fjärmat mig långt ifrån allt vad uppsatsskrivande heter.

v.9

Jag jobbar, ”firar” nyår, jobbar lite mer. På lördagen sätter jag mig och skriver. Från 9 till 16,30, sen tar jag en Campari och juice med klirrande iskalla isbitar, och kyler ner hjärnan med. Skriver vidare på söndagen.

Vem kan man skylla på när man inte får ihop en sketen uppsats? – Tomten, jag glömde en sak! Jag önskar mig en syndabock!

v. 10

Mån- tis:  Skriver, på högskolan. Sena kvällar, min familj verkar sakna mig en aning.

Ons:  Skriver, på högskolan. Liksom en massa andra som putsar in i det sista på sina uppsatser som ska in idag. Jag snyggar till min ofärdiga uppsats för inlämning till handledaren, och snyggar till än mer för en version till examinator och opponent. Fy för att lägga upp ett utkast på den publika webben! Jag är verkligen en skrivprocess-skrivare – mina första 100 utkast ser inte vackra ut! Avslutar dagen redan vid två-tre. Nu har jag missat deadline, nu ska jag försöka lära mig leva med det.

Tors:  Förmiddagen använder jag till att sova, ringa CSN, sköta bankärenden. På eftermiddagen är det träff med handledaren. Får hjälp att se vad jag har, hur det kan struktureras bättre, och vad jag har kvar att göra. Ett givande möte.

Fre: Skriver med lätthet! Visserligen inget nytt, direkt, mer ett omstrukturerande och förtydligande och förbättrings-skrivande. Efter lunch är det dags att ta itu med den så sorgligt ofullständiga resultatdelen, men då är tankeskärpan borta. Läser i stället uppsatsen jag ska opponera på, och andra uppsatser.

v. 11 (ventilerings- och opponeringsveckan)

Mån: Tar itu med resultatdelen. Det går trögt, jag har svårt att koncentrera mig mer än en halvtimme i taget. Det skulle kanske kunna gå att få uppsatsen färdig denna vecka, men med min nuvarande dags- och skrivform kommer det troligen inte att gå. Synd. Men å andra sidan, om jag i stället tar gott om tid på mig,  kan jag kanske  få med min ”killed darling” och det vore ju inte så dumt. Men jag kan inte se hur jag ska orka med det, jag som inte förmått tillräckligt  under dessa  10 veckor…

Tis, ons, tors: Ägnas främst åt uppsats-seminarier. Blir en erfarenhet rikare, då jag ventilerar min ofullständiga uppsats och opponerar på en annan. Ventilera var ingenting, opponera var otäckt – jag kände mig som en bödel.

Fre:   Skriver mer bloggutkast än uppsats. I uppsatsen lyckas jag bara fixa här-och-där-grejer; enstaka formuleringar, tillägg, fotnotsgrejande, ordförklaringar. Men, sånt ska också göras. Men, det vore roligt om jag kom loss ordentligt på  resultat och analys. Mycket roligt vore det.

Jaha, så är uppsatsperioden över. Åtminstone för alla de, som tvärtemot mig, lyckats. Får trösta mig med att jag har flera olyckskamrater (delad börda är  … dubbelt tyngre, så nej, det är ingen tröst).

Uppdatering: Jag är en hycklare – det är visst enklare att stå ut med sitt eget tillkortakommande när det delas av andra! När jag såg att jag inte var ensam med att på kurswebben publicera en ofullständig uppsats då jublade jag, jag var euforisk i kanske en halvtimme för att jag inte var ensam. Och tanken på att det finns de vars uppsats är ännu mer ofullständig än min, den tröstar också. Jag skrev ju det förut, jag vill bli en bättre människa!

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: