Flumbetyg och flumprov

Kritikerna av ”flumskolan” förespråkar fler prov och tidigare betyg som botemedel på den svenska skolans påstått försämrade resultat.

Motståndare till prov och betyg som kunskapsmätare och kunskapsutvecklare  ses som ”flummiga”.

Vad jag tycker är det flummiga i skolan är det som proven och betygen leder till. Ett presterande som alltför sällan har med lärande och kunskap att göra.

Jag har sett elever skriva bokrecensioner utan att ha läst boken. Jag har sett elever skriva uppsatser med klipp- och klistratekniken utan någon djupare förståelse av vad de skrivit. Jag har hört elever berätta om muntliga redogörelser de hållit om egna projekt de alls inte har bedrivit. Jag har sett elever ha alla rätt på ett regelrätt grammatikprov, utan att för den skull kunna skriva en bra uppsats*.  Inget lärande (annat än hur man serverar skolan vad skolan vill ha), ingen ökad kunskap.

Man gör bara för att göra läraren nöjd, bara för att få betyg. Och man kan till och med få riktigt bra betyg om man ger skolan vad den frågar efter, om man läser målbeskrivningen och betygskriterierna och har talang för att  snickra ihop något som verkar vara på riktigt, men inte är det.

Det är flummigt. Och det botas inte med fler prov och tidigare betyg.

Det botas med att engagera eleverna och få dem att känna att det de gör har relevans för dem själva, och är på riktigt.

* uppdatering: en skriftlig tentamen, där eleven” inte kan smita undan”  just det lilla, lilla man kan mäta i detta slags skriftliga examination

Advertisements
Comments
9 Responses to “Flumbetyg och flumprov”
  1. christermagister skriver:

    Det som retar mig mest är att man sätter likhetstecken mellan motsånd till betyg och kravlöshet och otydlighet. Jag tycker att kraven som ställs genom utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram är både tydligare och högre än de som visar sig genom betygsfokusering.

  2. tråkmagistern skriver:

    Först ondgör du dig över dem som vill ha fler prov. Prov leder till presterande utan kunskapsinhämtning menar du.
    Därefter exemplifierar du med recensioner, uppsatser och föredrag. Alltså med något annat än prov.

    Synnerligen oredigt resonemang.

  3. Monica skriver:

    Nja, Tråkis, det beror väl på hur man definierar prov. Man kan ju använda prov som samlingsbegrepp för ”skoluppgifter som ger betygsunderlag” och där ingår rimligtvis recensioner och uppsatser.

    Kul att se att du lever, förresten! 🙂

  4. Janis skriver:

    Recensioner, uppsatser, föredrag är betygsgrundande. Lika betygsgrundande som ”prov”. Så- ett synnerligen o-oredigt resonemang, i mitt tycke. För att som svensklärare konstruera ”prov” som ger antal rätt i poäng – det finns inte ens i min värld.
    Ha en riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År, Tråkmagistern!
    /Janis

  5. asapasa skriver:

    Kul att du dyker upp igen Tråkmagistern. Debatten har stagnerat när du har varit borta. 🙂

  6. tråkmagistern skriver:

    Det står dig fritt att definiera, men jag hävdar att i normalspråket betyder prov just en skriftlig tentamen som görs i skolan. Om man håller sig till det kan inte eleven smita undan, eller hur?

  7. metabolism skriver:

    Just for you, Tråkmagistern: en uppdatering av texten!

    Och att ”prov” – skriftliga tentamen som görs i skolan och som eleven inte kan smita undan, som du definierar dem – är ”flummiga”, det är jag om möjligt nu ännu mer övertygad om …
    /Janis

  8. tråkmagistern skriver:

    Åter motsäger du dig själv:
    ”Jag har sett elever ha alla rätt på ett regelrätt grammatikprov,….. [det vill säga] Inget lärande,….ingen ökad kunskap.”

    Har man alla rätt på ett grammatikprov har man väl lärt sig något? Eller om man nu tolkar dig bildligt att man inte har lärt sig något viktigt så måste man fråga sig varför de läste grammatik över huvud taget.

    Sen är det självklart att prov inte kan mäta allt. Man kan inte ha skriftligt prov för att mäta sångfärdigheter till exempel. Vilket ingen har påstått heller. Men som en sporre (spark i röven) fungerar det ganska bra. Ta hem provet och underskrift av föräldrar.

    Eller är det unschooling ni förespråkar? Jag misstänker det.

  9. Janis skriver:

    Nej, jag förespråkar inte ”unschooling”. Du drar dina egna slutsatser om vad jag skriver, som inte alltid har med det jag skriver att göra. Om det beror på min otydlighet eller din vilja att missförstå mig, kan vi låta vara osagt.

    Har man alla rätt på ett grammatikprov så menar jag att man inte lärt sig något som egentligen har ett direkt samband med hur bra man är på att ANVÄNDA sig av språket.
    Grammatikkunskaper kan vara en väldigt isolerad kunskap som kan ifrågasättas om den är särskilt viktig, så ja, man kan ställa sig frågan varför man läser grammatik öht – men det är en annan diskussion, en annan gång. Frågan handlar mer om HUR man läser grammatik, än om grammatikens totala existensberättigande, är väl bäst att tillägga, så du inte går i taket.

    Prov som ”en spark i röven” var en spännande idé. Men det vete 17 om den har så mycket med kunskapsinhämtning att göra.

    /Janis

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: