”Svenska ska vara skolans viktigaste ämne”

Lena Holmbom skriver på ”Svenskläraren kommenterar” om Gymnasieutredningens föreslagna förändringar i svenskämnet, och hon är bekymrad över den instrumentella nyttosvenskans återkomst.

I korthet innebär det ”att det stora flertalet elever bara läser 100 poäng svenska under den treåriga gymnasietiden. De högskoleförberedande programmen, som i betänkandet blir fem till antalet, föreslås innehålla 300 poäng svenska. De övriga programmen delas in i yrkesteoretiska program och lärarprogram. Alla dessa ska, enligt förslaget, få nöja sig med motsvarande A-kurs, om vi ser till poängantalet.” Läs mer här!

Jag blir förstås alldeles förfärad. Vilka tankar om svenskämnet, om litteraturen och om demokratin ligger bakom ett sådant förslag?! Samtidigt som jag läser och chockeras läser jag en avhandling av Olin-Scheller om litteraturläsningen och det utvidgade textbegreppet i skolan, och även om utdraget nedan främst handlar om svensklärares kompetensområde, så säger den förstås också något om svenskämnet. 

”Svenska ska vara skolans viktigaste ämne” (se Lars Leijonborg och Jan Björklund, ”Förläng undervisningstiden och öka mängden läxor”, i:DN, 2006-07-07), menar ett av de politiska partierna i valrörelsen år 2006. De blir inte motsagda av vare sig motståndare eller allierade, tvärtom. Ambitionen tycks vara att svenskämnet ska ha en särställning i skolan. Jag instämmer gärna i denna uppfattning.”

[men det gör alltså inte gymnasieutredningen … /Janis kommentar]

[Olin-Schiller fortsätter om svensklärarens kompetens:]

”Men ska den bli verklighet måste intresset riktas mot svensklärarnas omfångsrika kompetensområden och
de förutsättningar lärarna behöver för att kunna genomföra sitt uppdrag. En lärare i svenska behöver en bred beläsenhet som omfattar ett brett språk- och textbegrepp. Dessutom måste hon besitta stor kunskap om texter och textanalys såväl klassisk litteratur som populärkultur, samt vara förtrogen med olika
receptionsteorier. Svenskläraren måste utifrån ett mångkulturellt perspektiv också vara väl orienterad i barns och ungdomars kulturer och socialisationsprocesser. Vidare måste hon kunna se till alla elevers individuella lärande för att uppnå det mål som utgör portalparagrafen i svenskämnets uppdrag. Där slås
fast att undervisningen ska stärka elevernas personliga och kulturella identitet samt utveckla deras tänkande, kreativitet och förmåga till analys och ställningstagande (Skolverket, 2000, s. ).”

”Svenskläraren har ett stort och ansvarsfullt uppdrag. Deras utbildning hinner omöjligt täcka alla dessa nödvändiga områden och verksamma lärare beskriver ofta arbetssituationen som splittrad och arbetsbördan tung. Enbart uppdraget som denna studie har satt fokus på, att undervisa utifrån ett vidgat textbegrepp, framstår som problematiskt med de förutsättningar dagens lärare har. Att såväl lärarutbildningen som lärarnas dagliga verksamhet är i otakt med styrdokumenten är dock ingen ny företeelse. De senaste 30 åren har lärarnas brist på kunskap om TV- och filmmediet uppgetts vara en orsak till att skönlitteratur dominerar undervisningen. Det ter sig därför oundvikligt att framtidens lärarutbildning i högre grad lyfter fram text ur ett vidgat perspektiv, samtidigt som verksamma lärare snarast får möjlighet till fortbildning inom området. Med svenskämnets centrala ställning i skolan följer också en central roll för ämnets lärare. Detta kräver en satsning på olika nivåer där svensklärare ges utrymme att fungera som nav i undervisningen.”

ur Christina Olin-Scheller ”Mellan Dante till Big Brother. En studie om gymnasielevers textvärldar”, (2006) sid. 234 ff

 

FLER timmar svenska i skolan, på alla program, är mitt förslag till gymnasieutredningen!

Advertisements
Comments
One Response to “”Svenska ska vara skolans viktigaste ämne””
  1. Lina skriver:

    Ja, att minska undervisningen i svenska baserat på gymnasieinriktning känns som ett väldigt underligt förslag.

    Parallellskolans återkomst?

    Kan vi vänta oss även andra utspel i konservativ anda, kanske något i stil med diagnoskrav och förbestämda undervisningsmetoder för varje utpekad grupp?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: