Självkritik

Vi har ju gnällt över och sågat våra studier denna höst, så att det räcker och blir över. Ett litet mått av självkritik är kanske därför i sin ordning. Efter läsningen av Babels torns intressanta artikel har jag funnit att det som fattats oss är prestations-strategin.

Jag saxar: ”Kännetecken för prestationsstrategin är att :

  • eleven medevetet identifierar kursmål och bedömningskriterier.
  • eleven genomför alla rekommenderade övningar och läser all anvisad litteratur.
  • eleven planerar och organiserar sina studier.
  • eleven väljer studiekamrater utifrån studiestrategiska utgångspunkter.”

När jag formulerar om strategiens kännetecken till frågor kan jag endast svara nja och nej och sisådär, vilket innebär att höstens mörker inte uteslutande har orsakats av högskolan, utan även av oss själva.

Men mest av högskolan. Så det så. Dumma den!

Aj, då, där brast den insiktsfulla självkritiken!

Men lite avbön är väl bättre än ingen avbön?

Comments
4 Responses to “Självkritik”
  1. Camilla skriver:

    Hi hi! Jag är med. Visst måste vi studenter också se till vår egen del i det hela. Absolut. MEN jag kan ändå inte se det på något annat sätt än att högskolan trots allt har ett ansvar… Hursomhelst ska också jag försöka vara positiv här och nu (trots en hemtenta som tynger mina axlar) och säga att drivkraften trots allt kommer ur det faktum att det är såååååå himla kul att studera. Att få möjlighet att förkovra sig och växa. Nästan gratis. Sverige är fantastiskt! Eller hur?

  2. metabolism skriver:

    Ja, Sverige är fantastiskt! Och studera är i grunden sååååå himla kul! Absolut!

    Lycka till med tentan!
    /Janis

  3. christermagister skriver:

    Det är väl den strategin man skulle vilja använda, men högskolan måste ju ge förutsättningarna. Eftersom jag tagit tjänstledigt utan lön och inte får del av lärarlyftet för att vidareutbilda mig till specialpedagog har jag uppenbarligen en ”hög grad av studiemotivation och målmedvetenhet”. Jag strävar därför efter att ”förstå och att prestera så bra som möjligt i alla tänkbara delar av kursen”. (Kännetecknar de som använder strategin)

    Men finns förutsättningarna?

    * eleven medevetet identifierar kursmål och bedömningskriterier.

    Ja, det kan jag göra, men tolkar de undervisande lärarna det på samma sätt? Tolkar de lärare som sätter betyget det på samma sätt?

    * eleven genomför alla rekommenderade övningar och läser all anvisad litteratur

    Inga problem!

    * eleven planerar och organiserar sina studier.

    Problem! Det är ju inte jag som väljer arbets- och redovisningsformer. Inte heller väljer jag litteratur och föreläsare.

    * eleven väljer studiekamrater utifrån studiestrategiska utgångspunkter.

    Problem! Jag får inte välja…

    Jag är i stort sett nöjd med min vidareutbildning hittills, men det är intressant att se kritiskt på utbildning från ett elevperspektiv igen! Jag lär mig massor av det! Kom ihåg era känslor och er kritik när ni är verksamma! Ger NI eleverna de rätta förutsättningarna?

  4. metabolism skriver:

    Ja, det är inte endast av ondo när man har anledning att vara kritisk – man kan ta med sig det, absolut! Och sen kan man förstås hitta på alldeles egna sätt att göra saker mindre bra!
    😉 Men det där med att ge de rätta förutsättningarna – det är verkligen mycket, mycket viktigt!
    /Janis

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: