Nyexade läraren Dante i de arbetslösas helveteskrets
Efter att Dante med sin sprillans nya lärarexamen i handen passerat porten med inskriptionen ”Lämna allt hopp, ni som går över tröskeln” guidas lärar-Dante runt i de arbetslösa lärarnas helvete, och visas på den långa, långa kön där alla de nyexade lärarna köar.
– Vi har nu kommit till den plats jag nämnde
där du skall se de kvalda som förlorat
sin kunskap om förståndets högsta goda.
Där hördes suckar, gråt och höga verop
genljuda i en rymd förutan skola och elever
så ömkligt, att Dante först brast ut i tårar.
Förvrängda språk och fasansfulla eder,
utrop av smärta, tonfall av förbittring,
hesa och gälla läten, slag av nävar
steg till ett larm som oupphörligt kretsar,
likt sand som släpas runt av virvelvinden,
i denna luft, svept dag och natt i mörker.
Och lärar-Dante, som blev helt yr av alla fasor,
sporde:
– Säg, Arbetsförmedlare, vad hör jag? Vilka
är dessa som av smärtan så besegrats?
Och Arbetsförmedlaren svarade:
– I detta jämmerliga tillstånd
befinner sig de olyckliga själar
som lyssnade på arbetsmarknadsprognosen för lärare!
(Ett helgerån – förlåt! En ödmjuk ursäkt till Dantes ”Den Gudomliga komedin”, i Ingvar Björkesons översättning.)
metabolism
Janis
Lina
Monica
Ack, om jag, min olyckliga själ, inte hade lyssnat och besegrats av de stumma lovorden. Vemodigt gråtandes sällar ock så jag mig snart till de lidandes skara och måhända vi mötas i den kvalfyllda, hopplösa, smärtfyllda kön…
Hav tröst!
Tack, Camilla! Ja, jag haver tröst!
Den som säger att det inte lönar något till att klaga … de vet inte vad de talar om! Tvärtom ska man driva klagolåten så långt så man inte kan låta bli att skratta åt eländet!
Om olyckliga själar brast ut i klagosång
så skulle världen kännas mindre vrång
Att klaga och gråta
och kanske också kunna förlåta
idioterna som gjorde arbetsmarknadsprognoserna
minskar risken för de svåra neuroserna
Typ.
/Janis 🙂
Hihi, minns också. Då, skoj. Nu, allvar.