Bloggtorka pga Emmaboda, del 2
Vad märkligt det är när en annan persons åsikter och fördomar om en väger tyngre än det som faktiskt är. Det blir ju som att jag, som står där livs levande får kliva åt sidan för att fantasibilden av mig passar bättre in i någon annans världsbild.
Vad liten man blir. Mina protester bemöts med skepsis och nedsättande kommentarer. Det är som att prata med en vägg. En vägg med bleka ben och småländsk dialekt.
Ska man se det positivt så är det ju bara bra att jag protesterar när jag tycker att den andra gör fel. Det är ett gott tecken. Det ger mig också tillfälle att tänka över mina fördomar och min vilja att ompröva mitt sätt att se på saker och ting (men framför allt på människor). Den viljan är jäkligt bra att ha.
metabolism
Janis
Lina
Monica
metabolism 
Gör revolt! Skämt o ch sido, det är intressant att reflektera bakåt och se hur andra människors bilder av en själv skapar nya roller. ……. stå på dig!
Ja, man kanske måste ha upplevt fördomar och förminskande för att bli varse sina egna felsteg och feltänk?
Precis. Det här är ju jättenyttigt. Å andra sidan så hade väl samma sak hänt om jag befunnit mig i en öppen och tillåtande miljö, och då hade jag sluppit vara arg…