Någonting om litteratur

Idag är jag trött, jag har ont i öronen och min tinnitus är galen, så jag orkar inte tänka ordentligt. Men så här långt kom jag:

Filippas inlägg på svensklärarföreningens blogg är mycket läsvärt. Jag fastnar när jag läser det här:

”Skönlitteratur hjälper eleverna att förstå världen och sig själva” kan vi läsa i Läroplanen. Risken är dock stor att läsning av skönlitteratur i skolan snarare bidrar till att marginalisera flickorna och ger dem bilden av att de är mindre synliga än pojkar. Frånvaron av kvinnliga författare drabbar flickornas möjlighet till identifiering men påverkar naturligtvis också den bild pojkarna får av manligt och kvinnligt.

Hmmm… Har jag inte läst någonstans att det inte spelar så stor roll för tjejer om huvudpersonen är av manligt kön? För killar skulle det däreemot vara svårare att identifiera sig med en kvinnlig huvudperson. Var och vem? Var det Ingrid Nettervik i I barnbokens värld? Eller Maria Nikolajeva i Barnbokens byggklossar? Jag minns inte.

Nu är det ju troligen så att kvinnor helt enkelt har fått finna sig i att läsa om manliga karaktärer och då varit tvugna att anpassa sig. Det kan ju också vara så att kön inte spelar någon roll, och att det är karaktärens resa från början till slut som är det viktiga.

Jag tänker så här: Världslitteraturen är till största del skriven av män och handlar om manliga karaktärer. Det har, om jag nu minns rätt, alltså ingen större betydelse för kvinnliga läsare. Men männen och pojkarna, som ”borde” vara den primära målgruppen, läser ju inte. De tar inte till sig litteratur.* Bordet är dukat, men gästen äter inte.

Här la mitt huvud av. Camus la också av mitt under arbetet. Det är min tröst.


* Det var en grov generalisering, jag vet. Bara för att läsningen bland pojkar och män minskar så betyder inte det att det inte finns killar som läser. Men det ringer så i mina öron att jag inte hör vad jag tänker. Det är en dålig ursäkt.

Comments
6 Responses to “Någonting om litteratur”
  1. Nils skriver:

    Jag har också läst något liknande. Att killar till 90 % läser manliga författare, medan kvinnor läser 50/50. Jag hittade dock ett citat som ger ett annat perspektiv på det resonemanget.

    ”Allteftersom undervisningen fokuserar på berättelser
    om pojkar och män, tycks flickorna tröttna och istället vända sig till fritidsläsningen där de väljer berättelser som skildrar kvinnors liv. Att möta manliga huvudpersoner i skolans fiktionstexter är dock ingen nyhet för flickorna. På vägen genom utbildningssystemet har de mött ett liknande urval. Flickorna tycks därför ha tränat upp en motläsningskompetens som de måste behärska om de ska kunna matcha de textrepertoarer som skolan erbjuder. Detta förhållande leder i sin tur till en breddning av deras litterära repertoarer vilket bereder flickorna ytterligare möjligheter att möta undervisningens krav.”

    Här verkar det som att tjejerna både missgynnas och gynnas av att skollitteraturen är mansdominerad. Tjejerna tvingas utveckla motläsningsstrategier (vilka kan vara bra), men killarna slipper detta. Det borde vara både bra och dåligt för dem med kan jag tänka.

    Hmmm?!

  2. Magistern skriver:

    Kanske inte tillför diskussionen något, men av 100 utdelade nobelpris i litteratur så har 9 kvinnor fått priset. Tror jag. Vilka slutsatser man kan dra av detta är ju beroende på i vilket sammanhang man sätter ovanstående faktum.

  3. Janis skriver:

    Nils och Magistern: Era kommentarer tillsammans gav mig en skruvad idé, som inte behöver tas på allvar:
    Kanske ska man tvinga killarna att utveckla motläsningsstrategier också? Genom att bara låta dem läsa kvinnliga författare? Kvinnliga för att det oundvikligen tvingar fram en motläsningsstrategi som för dem till manliga författare … Och de ska läsa mediokra kvinnliga författare för att nästa motstrategi blir att läsa kvinnliga nobelpristagare.
    🙂 Janis

  4. Det låter som en bra ide – Jag vill bara tipsa dig om en liten liten gobit kring Camus, köp boken FOTBOLLENS HIMMEL OCH HELVETE och läs om Camus tid som fotbollsmålvakt vid Algers Universietet… det stycket har jag fått många killar att gå igång på… Jag lovar dig … Den läser jag varje gång jag föreläser så jag bidrar verkligen till bokens spridning. Dessutom är den ursprungligen min sons, som aldrig petade på en bok i skolan, men innanför hemmet väggar läste massor. AnneMarie Körling

  5. asapasa skriver:

    Jag har satsat på kvinnliga författare i års kurs 9. Min motivering på målbeskrivningen som jag delar ut i klassen är: ”Vi har nu under dessa år studerat litteratur i olika epoker tillsammans och med undantag av några fåtal verk har det endast varit manliga författare. Vi kommer därför under denna kurs synliggöra kvinnligt författarskap från romantiken och framåt till nutid”.

    Jag tycker att killarna har varit intresserad och många kloka tankar kring detta har kommit fram. De har framförallt varit intresserad om kvinnornas samtid i relation till författarskapet. Vi har fört diskussioner kring bland annat varför många skrev under pseudonom.

  6. Bossy skriver:

    Arbetsmetod

    Min utgångs punkt blev att läsa lite om vad människor som tidigare vidrört detta ämne ansåg därefter så läste jag lite litterär vetenskap för att se vad människor som är experter i ämnet anser. Den sista delen i min uppsats blir nu att skriva vad jag tycker om saken vilket kommer att bli den svårare delen utav min uppgift då jag inte vet vad min åsikt i denna komplexa fråga är. För att kunna vara mer konkret så har jag tagit använding utav två böcker, den ena är skriven av en man och den andra är skriven av en kvinna, jag hade väldigt svårt med att hitta två böcker som öppet och omedvetet skrev på ett sätt som var påverkat utav personens kön.
    Självklart när jag säger kön så menar jag inte att detta organ på något vis skulle kunna påverka ditt sätt att tänka (annat än i spända förhållanden) utan det jag syftar på är mannen och kvinnans sätt att förhålla sig till varandra samt hur man sedan relaterar sig till sitt eget.
    Den klassiska ramen för detta är att mannen sätter sig själv i totalt centrum som han samtidigt är nedvärderande mot motsatt genus medans kvinnan ofta är manshatare och fördömer deras inkompitens och ställer kvinnan som den enda sunda delen utav befolkningen. Jag tycker självfallet att båda dessa uppfattningar är felaktiga så som jag anser att mentalt sunda människor bör göra, därför har jag valt två stycken böcker som förespråkar ingedera och letar efter omedvetna differenser. Med den manliga delen blev detta lätt då sortimentet på mansgrisar är stort men däremot så fann jag det svårt att hitta en kvinnlig författare som omedvetet hade en nedlåtande syn på män utan att göra det till en poäng i sin litteratur.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: