Pygmalion och betygen

Monica och jag läser kursen ”muntlig diktning i forntida kulturer”, och fascineras av hur det ena leder till det andra. Häromdagen handlade det om att muntligen återge grekiska myter och detta ledde oss vidare in på pedagogiken.

Pygmalion är historien om den grekiske kungen och mästerskulptören som skapade sin idealkvinna, en underskön staty som han förälskade sig i och som sedan skönhetens gudinna Afrodite andades liv i. Och liksom Pygmalion genom sina högt ställda förväntningar skapade sin idealkvinna så skapar också våra förväntningar på andra någonting. En lärares förväntningar på sin elev, till exempel, skapar elevens prestationer.

”Pygmalion-effekten” kallas det faktum att min tanke om en annan människa påverkar både den människans prestation och min uppfattning av hennes beteende.
I en känd studie från 1968, kallad ”The Pygmalion in the Classroom”, låter två psykologer begåvningstesta slumpmässigt utvalda elever vid några olika skolor. (Enligt en annan källa så lottades dessa IQ-tal ut, men det påverkar hur som helst inte lärdomen vi kan dra ur denna historia). Därefter upplyses elevernas lärare om resultaten – huruvida barnen hade låg, normal eller hög intelligens. Forskarna ber lärarna hålla tyst om detta, testerna och IQ-siffrorna är hemliga, men de får informationen ”för att på bästa sätt hjälpa sina elever”.
Samtidigt som lärarna undervisar sina elever låter forskarna eleverna med jämna mellanrum genomföra standardiserade prov, lika prov för alla. Lärarna ombeds också skriva korta personliga utlåtanden om eleverna med jämna mellanrum. Allt detta material bearbetas i en dator och snart framkommer ett tydligt mönster.

Det visar sig att de barn som stämplats som mindre intelligenta blir sämre och sämre för varje prov. Och de elever som sagts ha högre intelligens – de har bara blivit bättre och bättre för varje prov. Det visar sig också att lärarnas personliga omdömen om eleverna följer samma mönster. De elever som lärarna tror sig veta är mindre intelligenta beskrivs ofta som tröga, håglösa och ointresserade. Och de intelligentare eleverna beskrivs som pigga, vakna, alerta, nyfikna.

Med Pygmalioneffekten (eller Rosenthalaffekten som den också kallas) menar man alltså att min tro/tanke om en annan människa påverkar den människans prestation såväl som min uppfattning av hennes beteende. En viktig lärdom.

När jag läser runt på skolbloggarna om det nya betygssystemet har jag Pygmalioneffekten i bakhuvudet. Och jag undrar om begreppet inte blir aktualiserats ytterligare? För när eleverna nu får betyg tidigare, så för det med sig att den ena lärarens omdöme riskerar påverka den andres föreställningar om elevens prestationer. (Att byta klass, stadie, lärare kan ofta vara en chans att ta en ny roll). När eleverna tidigare än förut får betyg för de med sig detta när de går vidare till nästa stadie, till nästa lärare. Frågan är om mottagande lärare egentligen ska informeras om dessa betyg, i alla fall inte innan läraren själv skapat sig en bild av elevens prestationer? Kan inte betyg som medföljer elever från de lägre stadierna till de högre få samma effekt som forskarnas IQ-siffror i elevlistorna fick i Pygmalion-studien?

Lärarförbundet: Självuppfyllande profetia ger orättvis bild av barn

History of Education: ‘Pygmalion in the classroom: Teacher expectation and pupils’ intellectual development’

Comments
8 Responses to “Pygmalion och betygen”
  1. adjunkt skriver:

    Jävligt bra inlägg. Har själv funderat mycket kring det som du skriver, Janis. Har några bra historier och lärdomar kring detta. Du får påminna mig någon gång. Dags att träffas över en bärs? 😉

  2. Janis skriver:

    Bärs, ja! Pedagogiska samtal och lärdom, ja! SkÅl!

  3. fredde skriver:

    Men hur var det nu, fanns det bekräftande undersökningar? Namnge dem gärna.

  4. metabolism skriver:

    Fredde, jag har uppdaterad blogginlägget med ett par länkar. Studien är förvisso inte fri från kritik (vilken studie är det?), men det är lustigt att du vill ha mer FAKTA.
    För egen del tycker jag historien kunde ha berättats i fabelform och varit lika tankeväckande. /Janis

  5. fredde skriver:

    anledningen till att jag skrev det var att jag hade för mig att den aldrig har kunnat upprepas. Men jag är inte säker…

  6. Janis skriver:

    Jag t r o r den i någon mån har upprepats, tror jag läste det i ”History Education”.

Trackbacks
Check out what others are saying...
  1. […] samtidigt passa på att länka till mitt tidigare inlägg “Pygmalion och betygen” som handlar om att min och din tro/tanke om en annan människa påverkar den människans prestation […]

  2. […] en gång länkar jag till ett tidigare inlägg om Pygmalioneffekten. Alltid aktuellt i den betygssättande skolan, och än mer nu i och med de skriftliga omdömena […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: