Skrota svenskan?

429836_runes.jpg

Katesesen och runor – språk- och kulturhistoria

En professor i nationalekonomi ser det ekonomiska i att vi alla ska tala engelska; att vi skulle överge vårt lilla språk för det globalt mycket mer gångbara engelska språket.

Hur stort är egentligen det svenska språkets egenvärde? Behövs svenskan över huvud taget? Skulle inte fördelarna överväga massivt om engelskan gjordes till Sveriges huvudspråk i alla väsentliga sammanhang, medan fortsatt odling av det svenska språket överläts åt grupper med särskilt historiskt eller kulturellt intresse för dess bevarande?

Nyttan överstiger kostnaderna för denna språk-förändring, om man ser ekonomiskt på saken, menar professor Marian Radetzki. På kostnadsssidan: tiden, det hårda arbetet och den omfattande anpassningen som krävs av den övergångsgeneration som växt upp med svenskan som modersmål. På nyttosidan de fördelar vi skulle få om handikappet som vårt lilla svenska språk innebär i vår globaliserade värld var borta; alltså de nya möjligheter kommunikationen på ett språk delat med miljarder andra människor skulle innebära. Och förstås tidsvinsten när skoleleverna inte behöver läsa sitt nationella modersmål längre…

Det skulle bli hårt och slitsamt men vara fullt möjligt, menar professorn för:

Många stora invandrargrupper har tvingats, och klarat av att ta sig igenom precis en sådan process. Tänk på de stora italienska och polska invandrargrupperna i USA i slutet av 1800-talet, eller de många estländare som landade i Sverige i samband med andra världskriget, och som framgångsrikt och fullständigt anammade det nya språket inom loppet av en generation!

Professor Radetzki förstår att ”sannolikheten [är] nära noll för att [hans] funderingar skulle omsättas i en praktisk handlingsplan inom förutsebar framtid.” Det är därför han inte ger oss en beskrivning av hur övergången från svenska till engelska som huvudspråk i praktiken skulle kunna gå till. En viktig fråga att ställa tycker han är om språköver-gången måhända skulle kunna ske ”smidigt och med automatik”, om ”globaliseringen bejakades” och Svenska Akademiens krampaktiga stöd för det svenska språket eliminerades.

Att skrota svenskan till förmån för engelskan är en minst sagt provocerande men samtidigt intressant tanke. Ett intressant tankeexperiment, även om man inte gillar idén. Men hur en professor (visserligen inte i lingvistik, utan ekonomi) kan förespråka något så radikalt utan att säga något om hur det skulle låta sig göras, gör att tanken faller platt. Att jämföra hur invandrare lär och lärt sig språket i sitt nya land med hur ett helt land skulle lära sig ett nytt faller på sin egen orimlighet. Skulle barnen sättas i (engelsktalande) internat (som de indianska barnen i USA), eller skulle barnens icke engelsktalande föräldrar, mor- och farföräldrar och alla andra halv- eller helvuxna i barnens närhet beläggas med talförbud? Ett levande språk låter sig inte utrotas, även om det är ett litet, i globala sammanghang obetydligt språk som svenskan.

Ett språk har ett existensberättigande så länge det är levande och talas av människor; varför lägga några som helst ekonomiska värderingar på ett språk (inte för att det förvånar, tankar och idéer hör som alltid sin tid till). Men i så fall, varför inte se de ekonomiska vinster som en mångfald av språk ger? Ett stort världsspråk innebär förstås en stor risk för konformitet. Konformitet är aldrig utvecklande. Lika väl som engelskan influerar och berikar andra språk, så berikar andra språk engelskan.

Vårt språk är både förutsättningen och begränsningen för vårt tänkande.

Ju fler språk desto fler tankar!

PS

Professorn avslutar med: ”Och även om det kan synas futilt att ens överväga ett så vidlyftigt projekt som att överge nationalspråket, är det samtidigt nyttigt att vidga ramarna och varsebli möjligheterna bortom det tillåtna, eller hur?”

Menar han att övervägandet av hans projekt är futtigt/obetydligt (svenskans futilt, som jag förstår det) eller menar han att det är fruktlöst/lönlöst (engelskans futile)? Se, inte ens på vårt gemensamma språk svenskan förstår jag professorn. Och ”språkets viktigaste funktion är att underlätta kommunikation”. Vet inte om det är en svengelska jag inte förstår, eller om jag hade förstått bättre om hans essä författats på engelska…

Läs artikeln: ”Engelskan – den nya svenskan”, DN Essän – 28/6, 2007

UPPDATERING: Svar på tal ges av Olle Josephson på Språkrådet, i DN Essän – 2/7, 2007 korrigerar han professorns sakfel.

Advertisements
Comments
3 Responses to “Skrota svenskan?”
  1. Peter Nordstrand skriver:

    ”Hur stort är egentligen det svenska språkets egenvärde?”

    Det uttalandet säger en hel del om kvaliteten på nationalekonomin som akademiskt ämne. Om man säger att någonting har ett egenvärde, så kan det per definition inte mätas. Det hon menade att säga var naturligtvis ”hur stort är egentligen det svenska språkets ekonomiska värde?” Men om hon hade sagt vad hon menade så hade inte så många intressera sig för resten av hennes resonemang, eller hur?

  2. metabolism skriver:

    Haha, precis! Och tack för den semantiska analysen av ”egenvärde” – kan ekonomiprofessorn nu inget om språkvetenskap, så borde han ju åtminstone veta vad som kan mätas eller räknas!
    Men det sorgliga är ju att ekonomer är vår tids självutnämnda gudar och att vad de säger tyvärr tas alltför mycket på allvar – oavsett vad de säger – för att ekonomi ändå tas för en vetenskap! (Professorn är en HAN, förresten; jag har fått lov att korrigera min text).
    Janis

  3. Lina skriver:

    Jag förstår ärligt talat inte ens vad herr professor menar.

    Under mina 10 ekonomiska poäng denna termin har jag märkt att det dessutom verkar vara något återkommande att man tvångsmässigt lägger en ekonomiskteorisk lins över alla möjliga andra forskningsfält man stöter på.

    Detta är en förkärlek för sitt eget ämne man kanske kan förstå. Däremot börjar det bli komplicerat när man samtidigt glömmer bort delar av sin egen teori, som i det här fallet är (bland annat) just problemen och sårbarheten som en specialisering medför. Men kanske är professorn även för kloning?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: