Mera om ordningsbetygen

Jag kan inte släppa ordningsbetygen! Men eftersom det är så många som redan formulerat det bättre än jag, så citerar jag dem: 

Bo Karlsson, rektor på Farsta gymnasium (DN 18/1): ”Politikerna lägger för mycket fokus på enkla disciplinära åtgärder i stället för att skapa grundförutsättningar och tillräckliga resurser i skolorna för att de inte ska behövas”. 

Carin Jämtin (DN 17/1) menar att elevernas ”bråkiga” beteendet kan ha sin grund i flera faktorer. En svår situation hemma, inlärningssvårigheter m.m.: ” De problem kommer man inte åt med ett betyg i ordning och reda. Enda sättet att gå till väga är att se till att det finns tillräckligt många vuxna i skolan som har tid att se elevernas behov”.  (Kloka ord, men tyvärr kan jag inte säga att jag såg något av dessa intentioner innan regeringsskiftet.)  

Tidigare nämnda Skolfrökens åtta starka argument mot ordningsbetygen avslutas med det starkaste: ”Men framför allt: Varför inte lägga resurserna på orsakerna bakom det dåliga uppförandet. Fler lärare i skolan, fler vuxna i skolan, bättre stöd till familjer med problem, assistenter till elever med diagnos, samtalsgrupper för tjejer och killar.” Jag undrar om jag själv skulle kunna ställa upp på att sätta ordningsbetyg, den dag jag är färdigexaminerad lärare? Jag tror inte det. Som lärare måste man följa skolans kursplaner och andra styrdokument. Vid betygsättningen ska man exempelvis inte ta hänsyn till flit och vilja, utan endast mäta kunskapen. Redan detta är svårt för många lärare att förhålla sig till. Men att ge ordningsbetyg – det går emot allt jag tror på!

Och Magistern funderar över konsekvenserna av ordningsbetygen. Ja, precis, vilka konsekvenser skulle ordningsbetyg ge? Att jag bedömer en människa som person, och att denna bedömning hänger med för ”eviga tider”. Är det något jag vill var med och bidra till? Till saken hör ju att det är en ung människa jag stämplar. Om vi bortser från alla svåra orsaker som kan finnas till ett beteende, så är det en tonåring jag bedömer. Och handen på hjärtat, hur många av er som nu är i vuxen ålder, är nu så som ni var när ni var tonåringar? En turbulent period för många, då man gör, säger och tänker saker mindre övervägt än någon annan gång i livet! Själv skolkade jag ju i massor, och det är långt ifrån den person jag varit i mitt vuxna yrkesliv.

För varje VFU blir jag mer och mer uppbragt över den verklighet jag möter i skolan. Mer resurser  behövs förstås, men främst är det skolans organisation som måste förändras (även om resurser förstås ofta är starkt förknippade med organisation). Det är så sorgligt när det är organisationen som sätter käppar i hjulen för den bra skolan. När den bra skolan inte går att genomföra p.g.a storleken på klasserna, vem som undervisar (en ämneslärare, eller ”vem som helst”  som finns ”tillgänglig”) , schemaläggningar, lokaler etc., etc.  Om man inte tar itu med orsakerna utan bara ger sig på  symptomen blir det bara så fel, fel, fel.

Comments
One Response to “Mera om ordningsbetygen”
Trackbacks
Check out what others are saying...
  1. […] metabloism: Mera om ordningsbetygen (20 jan.) […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: