På tåget

På framsidan av en av de där gratistidningarna stod i dag att läsa att en man i Malmö dömts till fängelse för att ha snattat glass*. Detta diskuterades av två av mina medpassagerare (som sedan gick av vid högskolan):

- Meh. Fängelse för att ha snattat glass.
- Va? Hur länge?
- Ett år och två månader.
- Meh! Hon Paris [Hilton? Min anm.] fick ju typ bara några månader när hon körde och hade knarkat.

Var brister resonemanget?
——————————————–
* Om man läste artikeln visade det sig att han hade hotat butikspersonalen med tillhygge och rånat dem på glassen, och att det var rånet som gjorde att han dömdes till fängelse.

Ingen ordning utan häftning och hål

Jag har tappat mitt ord och min papperslapp… eller i alla fall min häftapparat och min hålslagare. Hur går detta till, kanske ni frågar er. Jo, jag försökte skapa ordning. Och det gör jag nu inte om. Det går nämligen inte att få ordning utan en häftapparat och en hålslagare.

Internationella kvinnodagen i musik

ChristerMagister antar en ny fotoutmaning och firar internationella kvinnodagen med ett urval kvinnliga sångerskor. Jag följer upp med Debbie Harry, precis som Christer önskar, hon är en av mina gamla favoriter (och hänger på en vägg här hemma). Det är svårt att välja, men jag tar en med extra mycket attityd, det passar i dag:

Igår påmindes jag om  Cyndee Laupers True Colors, när jag tittade på Så ska det låta (som var riktigt, riktigt trevligt!), den låten håller verkligen än:

Frida Murani var en överraskning (i samma program), hon kunde verkligen sjunga! Hittar inte den låt jag tyckte var bäst, men här är Frida i en gammal goding:

Router? Hjälp!

Är det någon som vet om det är SVÅRT eller LÄTT  att installera en router för att fixa trådlös uppkoppling hemma? 

Måste man vara en smula skicklig och datorkunnig, eller räcker det att läsa en manual?

Råd och tips mottages tacksamt!

Man ska inte ropa hej (inlärningssvårigheter, del 3)

Men jag gör det ändå. Idag gick det bra när jag körde bil. Även om jag inte gjorde allt rätt hela tiden så upplevde jag att jag hade kontroll över mina tankar och framför allt mina fötter (koppling-gas-koppling-gas). Det bör också sägas att den här lyckade körningen föregicks av en mindre lyckad körning med tjuvstopp, raseriutbrott och depressioner.

Det mest anmärkningsvärda var att efter ca 40 minuters bilkörning så släppte skräcken. Den känslan ersattes sedan av glädje och intresse. Jag bestämde mig för att tycka att det är kul att köra bil och att bara det är en anledning att ta körkort.

Ur spår

Uttrycket organiserat kaos är intressant. Det brukar användas när man pratar om sitt skrivbord. När jag tänker på hur jag skulle vilja ha det i klassrummet brukar jag tänka att ett organiserat kaos skulle vara trevligt. Ju mer jag funderar på det desto svårare får jag att beskriva vad det är som ska vara organiserat och vad som ska vara kaos.

Ibland kan ju kaos och urspårningar vara trevligt. Det gör att man tänker annorlunda. Det kan å andra sidan ett organiserat tänkande också göra. Som vanligt brukar jag landa i ett ”lagom är bäst”.

Här är en annan urspårning:

”Ett kilo mjöl” från SVT:s serie Grotesco.

Musikidentitet

Helt utan hämningar snor jag Nemis seriestrip från Morrica! För att den är så mitt i prick. Och för att påminna mig om att jag ska ha lite mer tålamod med en vissa personers musiksmak. Även om jag har visat stooort tålamod, så kan jag visa större.

(klicka för större bild)

Förresten så har jag sett en behändig liten LP-spelare. Billig också, vilket får mig att tvivla på att den ska kunna gå att lyssna på. Men det vore ju smidigt att slippa laga sin gamla skivspelare, att slippa kolossen och dess kolossala högtalare. Kunna ta fram LP-spelaren och ordna nostalgikvällar. Kanske känna igen sig i sin(a) gamla identitet(er).

Skambyrån

Det här är I hate Drake av William Patrick Nolan Jr.

En smula skeptisk slår jag mig ner på gräsmattan bredvid H. Är man på festival ska man gå på KONSERTER. Man ska hoppa runt, vifta med händerna och låta så många kroppsdelar som möjligt röra sig i takt till musiken utan att man skadar någon annan. INTE ligga på en gräsmatta och se på teater (eller scenuppträdanden som inte är konserter).

Teater är trevligt, men jag är på festival för musiken.

Jag fick ju så klart äta upp mina tankar (Jag sa ju inte det där om konserterna högt, jag har ju en viss kulturell nivå att leva upp till.). För när Skambyrån var färdiga med sitt framträdande var jag en glad liten skit. Det är ju faktiskt så att det är roligare att upptäcka att man har något gemensamt med någon annan än att man är helt ensam om sin sak.

Några tankar om Proust

När jag vid läsningen, för läser gör jag även utanför högskolans litteraturkurser, av Marcel Prousts bok ”Om läsning”, som för övrigt är väldigt liten och behändig, hade jag valt den för att jag ville se, nej uppleva, hur en litterär gigant sätter fingret på vad läsning är, vad läsning gör och hur han själv läser, i hopp om att jag en dag skulle kunna formulera det för mig själv, då utifrån min egen synpunkt, vilken ju så ofta är svår att få ner på papper, som ju är en fantastisk produkt som man gör av trä, men jag märkte under läsningen, vilken ägde rum på så vitt skilda ställen som i hemmets lugna vrå och i pendeltågets framrusande, att det var en långt mycket mer komplicerad bok än vad jag först trott, tror gör man ju dessutom mest i kyrkan, då författarens språk var långt mer ogenomträngligt än min sinnesstämning vid lästillfällena kunde hantera, detta på grund av hårda litteraturstudier vid högskolan under flera månaders tid, min förvirring och svårighet att följa med i författarens, som ju tillhör en av de man måste ha läst för att överhuvudtaget kunna kalla sig svensklärare, vilka brukar i lärarrum på flertalet skolor runt om i landet diskutera litteratur, (så det är för mig mycket viktigt att jag tillägnar mig denna sorts texter) resonemang, ledde till att jag började ifrågasätta mig själv som läsare.

***

Det jag helst av allt ville var ju att slöläsa. Eller, det är egentligen fel ord. Jag ville läsa och förstå utan att behöva stänga av allt annat. Men det gick ju inte. Jag bestämde för att vänta med att läsa Proust tills jag har gått i pension och kan sätta mig under ett äppelträd (på en väldigt mjuk sittdyna) i flera månader och bara… ja, fatta grejen.

Necesito un buen consejo, pero tengo un lyxproblem

(Jag behöver ett gott råd, för jag har ett lyxproblem)

Antagen till:

1. Ljud och rörlig bild, 7,5 hp, Södertörns högskola
2. Kultur, kommunikation och språklig mångfald, 7,5 hp, Stockholms universitet
3. Att leda lärprocesser, 7,5 hp, Linköpings Universitet

Lyxproblem: ska jag välja mitt andra- eller tredjehandsval som komplement till mitt förstahandsval?