För en tid sedan fick jag frågan ”Hur definierar man en teori?”. Det är en bra och befogad fråga. Så för att både hjälpa min vän och öka trafiken på bloggen så här i uppsatstider kommer mina föreläsningsanteckningar från en föreläsning där man bland annat ville svara på den här frågan.

Det som skiljer vetenskapliga problem från vardagliga problem är att man inom vetenskapen problematiserar för att förstå. Forskningen erbjuder hjälp att orientera sig i verkligheten och erbjuder sammanhang i en värld som är oöverskådlig. Vetenskapen ger, till skillnad från samtalen vid köksbord och fikarum, förslag på generaliseringar.
Det som är intressant inom forskningen – är det samma saker som medierna är intresserade av? Vissa empiriska forskningsresultat diskuteras, men de är valda av medierna utifrån deras specifika selektionskriterier. En journalist förklarar händelser, ett börsras till exempel, medan forskare strävar bortom det dagsaktuella.
Vilka selektionskriterier har vi (högskolan)?
- Ämnesrelevans.
- Ett teoretiskt perspektiv som förklarar ”gåtor” eller upphäver dem.
- Det som är intressant bestäms i relation till tidigare forskning utifrån en ny vinkel. Man tillfogar något nytt utan att uppfinna hjulet.
- Vetenskap måste gå utanför privata referensramar.
- Ens val måste alltid redovisas.

(Här började det diskuteras vad ”privata referensramar” innebar. En student hävdade att han hade en teori om att tjejer är sämre på matte; kan inte det då sägas vara en teori? Vår föreläsare gav ett bestämt nej. Det är skillnad mellan vetenskaplig och vardaglig kunskap, mellan vetenskapliga fakta och privata åsikter.)
Läs resten av det här inlägget »





