Varför bloggar man? Varför bloggar jag? Någon gång har jag väl ställt mig själv den frågan – utan att vara särskilt intresserad av svaret. Man bloggar för att man gillar att skriva. För att delge andra sin åsikt. För dialogen med andra. För att påverka. För att de e kul.
Kanske fyller bloggandet ett slags självhävdelsebehov, är en önskan om bekräftelse och ett hopp om att möta likasinnade. Kanske finns det nästintill ligga många skäl till att blogga som det finns bloggare.
Den bäst uttryckta anledningen för att blogga hittar jag hos Malins blogg:
Jag bloggar för att få utlopp för min kreativitet som ibland kan bubbla över annars. Jag älskar att skriva och att blogga har verkligen gett utrymme till det.
* * *
Så – varför blogga? Jag tycker man kan vända på frågan och i stället fråga: Varför inte blogga? Men ändå vill jag ställa frågan till Metabolism-bloggens bloggande läsare: Varför bloggar du ?
juli 15, 2008 kl 1:38 e m
Jag gillar inte att hänvisa till mig själv som bloggare, eftersom jag inte vill placeras i en så löst sammansatt gemenskap som “bloggosfären” och tillskrivas en massa förutfattade bloggmeningar som inte är representativa för mig. Men eftersom jag uppdaterar min hemsida regelbundet och ger mina läsare möjlighet att kommentera det jag skriver, så blir det ju lätt lite “bloggigt” av det i alla fall.
Varför skriver jag då? Vete fan, egentligen. Har antagligen med öppenhet att göra. Att “information skall vara fri”. Att mina tankar och åsikter får en ökad giltighet om jag delar med mig av dem, jämfört med att hålla dem för mig själv. Att reflektionen – processen av att ge mina funderingar fysisk form (det skrivna ordet) – ökar min förståelse och stimulerar mitt kunskapande. Och att jag ger andra möjligheten att ta del av denna huvudsakligen interna process genom att externalisera den på nätet. Någon gång har jag formulerat sajtens syfte som en intre resa där målet är att finna mig själv genom att placera mig på andra sidan dataskärmen och genomskåda mina livslögner.
JAG är min huvudsakliga anledning till att jag “bloggar”. Vore det inte så, skulle jag känna mig som en proffstyckare varje gång jag skrivit ett nytt inlägg. Och det skulle nog i längden ha en destruktiv effekt på min självbild…
juli 15, 2008 kl 3:20 e m
Jag bloggar av samma anledning som jag pratar med människor, och av samma anledning som jag arbetar med det som jag arbetar med: jag bloggar för att jag inte kan göra på annat sätt. Helt enkelt.
juli 16, 2008 kl 2:47 e m
Tack för insiktsfulla och välformulerade tankar om varför man bloggar! Bevis för att bloggandet innebär att man får möta insiktsfull(are) och (mer) välformulerade tankar om de saker man tänker på!
juli 16, 2008 kl 9:26 e m
Mitt svar blir kort:
“För att det är kul”