Efterlysning: Livet

Nästa vecka börjar sista delkursen och då blir det lyrik för hela slanten. Och om några veckor ska vi göra en grupp-presentation på temat Livet.

Har du någon favoritdikt du vill dela med dig, en som säger något om livet; om vardag och fest, glädje och sorg? Du kanske har skrivit en själv? Det kan vara högt eller lågt, “bra” eller “dålig” poesi, på allvar eller på lek. En dikt på svenska om allt som ryms inom det vi kallar “livet”, alltså. Utom kärleken, för den fick en annan grupp ta hand om. Har du tips på bra låt-texter på temat livet, så mottages också det tacksamt! Nationalteaterns “Livet är en fest” kan vi dock redan.

* * *

Livet av Edith Södergran:

Jag, min egen fånge, säger så:
livet är icke våren, klädd i ljusgrön sammet,
eller en smekning, den man sällan får,
livet är icke ett beslut att gå
eller två vita armar, som hålla en kvar.
Livet är den trånga ringen som håller oss fången,
den osynliga kretsen, vi aldrig överträda,
livet är den nära lyckan som går oss förbi,
och tusende steg vi icke förmå oss att göra.
Livet är att förakta sig själv
och ligga orörlig på botten av en brunn
och veta att solen skiner däruppe
och gyllene fåglar flyga genom luften
och de pilsnabba dagarna skjuta förbi.
Livet är att vinka ett kort farväl och gå hem och sova…
Livet är att vara en främling för sig själv
och en ny mask för varje annan som kommer.
Livet är att handskas vårdslöst med sin egen lycka
och att stöta bort det enda ögonblicket,
livet är att tro sig vara svag och icke våga.

dikter av Edith Södergran (dikter.org)