Hrm… Ja, alltså, veckans metabolism stöder sig inte på några vetenskapliga bevis.
Hämnd är en dödssynd. Problemet med det är att hämnd kan vara så kreativt. Jag har gjort en liten undersökning bland medstudenter över hur de hämnas på lärare som gör dåliga tentor.
Först måste jag definiera dålig. En dålig tenta innebär att frågorna är för luddiga, för korkade, och mer liknar kursutvärderingar.
Dålig kan också innebära att studenten inte är nöjd med formaliaanvisningarna: ibland är det 1 1/2 radavstånd. Ibland enkelt. Ibland står det ingenting och då får man gissa.
En dålig lärare gör så klart att tentan också omedelbart uppfattad som dålig.
Vi studenter (och även f d studenter förmodar jag) har därför utvecklat sätt att hämnas. Hämnden sker i tentorna och kan se ut på föjande sätt:
- Om man måste ha med vissa nyckelbegrepp så avhandlas dessa redan i inledningen så att tentan kan handla om vad man egentligen vill skriva om.
- Man skriver 1/2-1 sida för mycket.
- Man gör egna ändringar i formalian. Det kan innebära att strunta i försättsblad, att utelämna väsentlig information, att använda Garamond istället för Times osv.
- Man skriver något i stil med: ” Då kursen endast har behandlat detta ytligt vill jag därför inte spekulera i effekterna av…”
Dessa hämndaktioner kräver mod eftersom man riskerar ett sämre betyg. Vem var det som sa att studentliver är tråkigt?
mars 28, 2007 kl 5:29 e m
Muahaha! Nu känns det mycket lättare att sätta igång med tentan som ska in på fredag =)
Jag ska hämnas för att man inte får nämna någon annan källa än kurslitteraturen (som om det var det enda stället man lärt sig nåt från). Som hämningsmetod tänkte jag välja det sista alternativet: “eftersom kurslitteraturen inte presenterar några begrepp som sammanfattar konstruktionen av nationell identitet…”. Denna hämningsaktion är väl beprövad och, som jag tycker, den som ger störst effekt. Man lyckas nämligen reta upp examinatorerna samtidigt som man inte ger dem någon formell anledning att sänka ens betyg =) Och om de ändå vill sänka betyget ett snäpp (eller två!) är det värt det eftersom det enda straffet blir en komplettering av hemtentan, alternativt en omtenta (som kanske är roligare än orginalet).
Hur ska ni andra hämnas? Vad hämnas ni för, och varför väljer ni just den metoden?
mars 28, 2007 kl 9:46 e m
Jag har en gång skrivit ngt typ: Än i dag kan inte forskningen med säkerhet förklara hur xxx fungerar, och när inte ens de lärde kan enas om en förklaringsmodell hur ska då jag kunna avgöra vilken som kan kallas den lämpligaste?
Det är det hämnigaste jag gjort. Sedan muttrar jag och svär och protesterar, förstås – och i slutänden gör jag vad precis vad jag tror examinatorn och formalia kräver, och har med vartenda tänkbart nyckelbegrepp och varenda term som tänkas kan. Men nu sitter jag och skriver igen och funderar på en ny hämnd – för den här uppgiften är INTE givande.
Men jag var rakkniv-vass i min kursutvädering häromdagen! I alla fall i det jag hann komma på att skriva…